FRIHANDELNS FRAMTID

Enorm ekonomisk kursändring med Bidenbeslut – mer reglering

USA (TT)

USA:s president Joe Biden har haft en bra vecka.

Hans enorma klimat- och skattepaket med ekonomiska stimulansåtgärder har klubbats av kongressen efter en skakig resa.

Statsmakten går därmed in och reglerar stora ansvarsområden efter år av fri marknadsstyrning.

"Valet som vi står inför som amerikaner är om vi ska skydda dem som redan är starka eller hitta mod att skapa en framtid där alla har en möjlighet", skrev president Biden på Twitter direkt efter omröstningen i representanthuset.

Senaten har tidigare, efter lång kamp och motsättningar även inom Demokraterna röstat igenom den så kallade lagen om minskning av inflationen (Inflation reduction act).

Klimat och energi

I korthet går lagen, som Biden skriver under så fort han kan, ut på att investera över 370 miljarder dollar – motsvarande ofantliga 3 700 miljarder kronor – i klimat- och energiprogram.

Dessutom ska högkostnadsskydd för receptutskriven medicin förbättras och stöd för invånare att betala sjukförsäkringar ska öka. Insatser för att minska USA:s statsskuld görs samtidigt.

"I dag vann det amerikanska folket. Särintressen förlorade", skriver president Joe Biden på Twitter, och tillägger att han ska underteckna lagen nästa vecka, vilket innebär att den träder i kraft.

Insatserna ska bekostas genom minimiskatter för storföretag och skatt på företag som återköper egna aktier.

Kursändring

Därmed har Bidenregeringen fått igenom flera omfattande reform- och stimulanspaket – bland dem ett omfattande stöd under coronapandemin.

Men ännu mer anmärkningsvärt är att USA:s styre går från en nyliberal ekonomisk modell som har Nobelpristagaren Milton Friedman som grundfilosof, och som omfamnades av både tidigare republikanske presidenten Ronald Reagan och demokraten Bill Clinton.

"Den senaste av flera lagar kommer att få konsekvenser för USA i decennier", skriver tidningen The New York Times i en analys.

"Genom de två lagar som kongressen beslutat om de senaste veckorna så har den federala regeringen lämnat ett avtryck på stora delar av USA:s ekonomi (inom datorindustrin, energi och hälsa) och därmed begravt idéer i Washington om att marknaden ska lämnas ifred, utan inblandning från regeringen", skriver finanstidningen Wall Street Journal i sin analys.

Anledningen, enligt den amerikanska finanstidningen, är tydlig: 20 år av ekonomiska kriser, ökande extrempopulism, ekonomisk rivalitet med Kina och farliga klimatförändringar.

"Den marknadsdrivna ekonomin har visat sig vara mycket mer turbulent och ojämn än vad många människor väntade sig för ett kvarts sekel sedan", skriver Wall Street Journal.

Ledande republikaner röstar emot – och förkastar – den politiska vindkantringen:

"Att höja skatter under en recession är ingen bra idé", skriver kongressledamoten Jim Jordan direkt efter omröstningen.

Splittrade demokrater

Demokraterna är djupt splittrade i hur mycket regeringen ska agera, där vänsterflygeln är besviken på urvattnade insatser.

Men Republikanerna, som är i politisk opposition, letar efter en färdriktning som kan vinna val – och där förre presidenten Donald Trump ifrågasätts av delar av partiet.

Under de 18 månader som Biden suttit som president i Vita huset har han fått igenom ett stöd på 19 000 miljarder kronor under coronapandemin, 10 000 miljarder kronor i infrastruktursatsningar, 2 800 miljarder till datorindustrin samt en lag om skärpta regler för vapeninnehav.

Tillsammans med den senaste lagen har den erfarne, 79-årige politikern Joe Biden redan skapat ett politiskt arv efter sig.

Men hans opinionssiffror är usla: Knappt 37 procent enligt en sammanställning av Real Clear Politics. Och anledningen till de usla förtroendesiffrorna tros vara inflationen.

Grim Berglund/TT