DEN SVENSKA SÄKERHETEN

Erdogan önskar tydligare signaler från Sverige

Bild: Henrik Montgomery/TT

Politik (Ankara, TT:s utsända)

Turkiets president hoppas på större framgång vid ett nytt möte om en månad, säger han på en gemensam pressträff i Ankara. Recep Tayyip Erdogan anser att Sverige har tagit viktiga steg för att stärka relationen men säger att det behövs tydligare signaler.

– Turkiet har alltid stöttat Natos öppna dörr-policy. Det var därför vi accepterade inledda förhandlingar i Madrid.

Men Sverige vill gå med i Nato för sin egen säkerhet, säger han, och då är det inte mer än rätt att Sverige gör allt de kan för att hjälpa Turkiet med sin.

Statsminister Ulf Kristersson (M) svarar att Sverige kommer att leva upp till alla åtaganden i avtalet.

– Vi kan jobba närmare varandra. Vi kan göra mer för att våra länder och regioner ska vara säkrare – tillsammans, säger han.

Långt kvar till medlemskap

Strax före pressträffen sade turkiska parlamentets talman Mustafa Sentop att Sverige har många steg kvar för att få sin Natoansökan godkänd.

Sentop säger till nyhetsbyrån att "terrorister" får jobba med propaganda, finansiering och rekrytering i Sverige, och tillägger att ingenting har gjorts åt Turkiets utlämningsförfrågningar.

På förhand har mötet beskrivits som en "historisk möjlighet" för Sveriges inträde i Nato, enligt Erdogans rådgivare Fahrettin Altun.

Det var i oktober som Kristersson meddelade att han gärna skulle resa till Ankara för att träffa president Recep Tayyip Erdogan personligen. Några brev och ett "konstruktivt" telefonsamtal senare kunde ett fysiskt möte planeras in.

Sätter stopp

Turkiet sätter fortfarande stopp för Sveriges Natoansökan och skälen är enligt presidentens rådgivare två: vapenexport och kampen mot terrorism.

Turkiet, Finland och Sverige ingick en trepartsöverenskommelse i Madrid förra sommaren om samarbete för att Turkiet ska släppa sitt veto. Däribland att bekämpa aktiviteter från terrorklassade PKK och att sluta stödja de kurdiska organisationerna YPG och PYD.

Sverige och Finland ska också ta upp krav på utlämningar av personer som Turkiet klassar som terrorister.

När Erdogan och Kristersson höll sitt möte i presidentpalatset i centrala Ankara, ett jättelikt komplex i huvudstaden som innefattar stora grönområden. Palatset innehar Turkiets största bibliotek med fem miljoner böcker.

På mötet deltog även chefsförhandlaren Oskar Stenström, som inledde sitt förhandlingsarbete under den förra S-regeringen.

Skarp kritik

Kristerssons regering har satt Nato högt upp på agendan och på senare tid kommit med uttalanden som ska försöka blidka Turkiet.

Senast utrikesminister Tobias Billström (M) som i intervjuer tagit avstånd från YPG och PYD och menat att de har tvivelaktiga kopplingar till PKK. Turkiet klassar samtliga av de kurdiska organisationerna som terrororganisationer medan EU och Sverige endast gör så med PKK.

Regeringen har därefter fått kritik från oppositionen och kurdiska företrädare för att "Sverige nu kryper för Erdogan".

Under måndagen meddelade regeringen också att man bidrar med tio miljoner kronor till Natos fond mot terrorism. Ny lagstiftning på terrorismområdet är också på väg, enligt Kristersson.

Rättad: I en tidigare version av texten fick statsminister Kristersson en felaktig titel.

Niklas Svahn/TT

Andreas Sjölin/TT

Fakta

YPG har länge varit Natos och USA:s allierade i kampen mot IS i Syrien och har också tidigare stöttats av Sverige.

Den nya regeringen har dock valt att gå närmare Turkiets linje. Turkiet betraktar den kurdiska väpnade milisen YPG samt dess politiska gren PYD som terrorister.

Turkiet har krävt att Sverige tar avstånd från organisationerna samt utlämnar ett antal kurder, för att ratificera Sveriges Natoansökan.

Enligt Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) är avsikten att inte ha ett nära samröre med organisationerna, men "dörren kan hållas öppen" i rent humanitära frågor.