USA:S EKONOMI

USA-valet: Fyra delstater avgör senatsstyret

USA (TT)

Allt ljus riktas mot fyra delstater i USA: Resultaten från Arizona, Nevada, Wisconsin och Georgia avgör vilket parti som styr senaten de närmaste två åren. Mycket tyder på att Republikanerna tar över styret i representanthuset, men valet har inte inneburit någon tydlig "röd våg".

– Det är är definitivt ingen republikansk våg, det är förbaskat säkert.

South Carolinasenatorn och Trumplojalisten Lindsey Graham skräder inte orden när han ger sin syn på mellanårsvalet i tv-kanalen NBC.

Graham och många partikamrater med honom hade hoppats att Republikanerna enkelt skulle beröva Demokraterna partiets tunna majoritet i både senaten och representanthuset. Men hittills har valresultat inneburit både sött och salt. Mycket pekar dock på att Republikanerna tar över i representanthuset, och minoritetsledaren Kevin McCarthy är glad.

– Det är tydligt att vi tar tillbaka representanthuset, ropade han till jublande anhängare på småtimmarna.

Sker det tar Kalifornienrepublikanen McCarthy sannolikt över som talman efter Nancy Pelosi. Republikanerna har hittills tagit hem 199 av kammarens 435 mandat medan 168 har vunnits av demokrater, enligt nyhetskanalen CNN:s prognoser. För att få majoritet krävs 218 platser.

Demokratisk medvind

I senatsrysaren ser det mörkare ut för Republikanerna. Demokraterna har skördat en viktig seger i den haussade vågmästarstaten Pennsylvania, där delstatens viceguvernör John Fetterman besegrade den republikanske tv-doktorn Mehmet Oz.

En lycklig Fetterman utropade seger på morgontimmarna, iklädd jeans och den karaktäristiska svarta luvtröja han burit under stora delar av valrörelsen.

– Jag är stolt över det vi gick till val på: att skydda kvinnors rätt att välja (aborträtten), att höja minimilönen, att fajtas för fackföreningar och för sjukvård som en grundläggande mänsklig rättighet. Den (vården) räddade mitt liv och den borde finnas för er om ni behöver den, ropade han till sina anhängare.

Fetterman, som tidigare varit borgmästare i staden Braddock fick en stroke i våras, något Oz försökt använda sig av genom att utpeka honom som svag.

Fyra delstater

I nuläget har Demokraterna därmed säkrat 48 av de 100 platserna i senaten – lika många som motståndarsidan.

Vem som till slut får majoriteten är fortfarande osäkert. Wisconsin, Arizona, Nevada och Georgia är inte färdigräknade och på många platser är det mycket, mycket jämnt:

I Wisconsin leder republikanen Ron Johnson över demokraten Mandela Barnes med en dryg procentenhet när 94 procent av rösterna räknats, rapporterar nyhetssajten Real Clear Politics.

I Arizona har den sittande demokratiske senatorn och tidigare astronauten Mark Kelly en förhållandevis trygg ledning över republikanen Blake Masters. Kelly har drygt 52 procent och Masters knappt 46 procent när 67 procent av rösterna räknats.

I Nevada leder den republikanske utmanaren Adam Laxalt över den sittande demokraten Catherine Cortez Mastro med 2,7 procentenheter när 80 procent av rösterna räknats.

Resultatet är heller inte fastställt i den uppmärksammade sydstaten Georgia, där den sittande demokratiske senatorn, pastor Raphael Warnock, fajtas mot den republikanske tidigare idrottsstjärnan Herschel Walker.

Avgörs i december?

I Georgia har väljarna röstat konservativt i decennier men de senaste åren har Demokraterna vunnit mark: 2020 vann partiet båda senatsposterna och Joe Biden presidentvalet.

Inför årets val har det varit jämnt och hetsigt mellan Warnock och Walker. I nuläget, med 96 procent av rösterna räknade, har Warnock ett knappt övertag med 49,2 procent mot Walkers 48,7 procent.

Det finns dock en risk att tvekampen inte avgörs i det här valet. För att säkra segern i Georgia krävs minst 50 procent av rösterna enligt delstatslagar – annars måste en andra valomgång hållas den 6 december.

Om de preliminära resultaten i de andra delstaterna står sig kan det bli så att USA, och världen, måste vänta till i december på ett slutgiltigt resultat i senatsvalet.

Inflation och abort

Viktiga valfrågor i årets kongressval är ekonomi och den höga inflationen samt abortfrågan och demokratins framtid, enligt opinionsmätningar. Invandring och brottslighet är också viktiga ämnen, i synnerhet för republikanska väljare.

Valresultatet kommer att påverka den demokratiske presidenten Joe Bidens möjligheter att driva igenom sin politiska agenda under de två år han har kvar av sin mandatperiod. Vanligtvis går oppositionen starkt i ett mellanårsval – bara tre gånger sedan 1906 har den sittande presidentens parti gått stärkt i kongressen ur ett mellanårsval.

Biden brottas dessutom med låga opinionssiffror, enbart omkring 42 procent av landsmännen tycker att han gör ett bra jobb.

Tina Magnergård Bjers/TT

Gustav Sjöholm/TT