EU:S FRAMTID
Det här blir knäckfrågorna under EU-ordförandeskapet: ”Sverige måste våga driva en linje”
Ansvaret för att behålla lugnet inom EU under det närmaste halvåret vilar på Sveriges axlar. ”Vi behöver fler vänligt sinnade handelspartners över världen, inte fler konflikter”, säger Anna Stellinger, chef internationella och EU- frågor Svenskt Näringsliv.
Att främja frihandel och att se till att den gröna omställningen inte sker på ett sätt som blir kontraproduktivt – det kommer att vara två centrala frågor under Sveriges ordförandeskap i EU. Samtidigt är listan över kriser som påverkat EU de senaste åren kan göras lång: Brexit, pandemi, krig i Ukraina, energikris och inflation. Men hanteringen av det som händer här och nu, får inte leda till att det långsiktiga perspektivet tappas bort eller bli en ursäkt för att isolera Europa. Det menar Anna Stellinger, som är chef för EU-frågor på Svenskt Näringsliv. Under Sveriges ordförandeskap måste fokus ligga på frågor som konkurrenskraft, den inre marknaden och tillväxt. Det är också centralt för att klara både inre och yttre utmaningar.
– En stark inre marknad är vårt bästa skydd i en utmanande omvärld.
Konkurrenskraft är också en av regeringens fyra prioriteringar under ordförandeskapet. Det har blivit tydligt att EU sackar efter, säger Anna Stellinger. svenskt Näringsliv har tagit fram ett flertal rekommendationer för ett mer konkurrenskraftigt Europa. Det handlar bland annat om att stärka den inre marknaden, att öka EU:s innovationskapacitet och att ta en större roll globalt när det gäller den gröna omställningen. Frihandel är ett centralt område:
– EU:s handelsagenda har under de senaste åren varit alltför defensiv och mest handlat om att genom olika instrument försöka skydda sig från tredje land.
Hon betonar i stället vikten av att öppna fler marknader och pekar på de frihandelsavtal som snart kan vara på plats med Nya Zeeland, Mexiko och Mercosur samt de som är under förhandling med bland andra Australien och så småningom också jätten Indien. Med dessa avtal på plats kan svenska företag fortsätta att vara globala, men diversifiera och bli mindre beroende av exempelvis Kina. En annan viktig fråga är relationen mellan EU och USA, inte minst mot bakgrund av Bidens klimatpaket som har den uttryckliga ambitionen att gynna amerikanska företag.
– Ordförandeskapet måste bidra till att hålla en lugn och konstruktiv ton och inte bidra till en handelskonflikt. Vi behöver fler vänligt sinnade handelspartners över världen, inte fler konflikter.
Tillgång till mineraler är avgörande
Ett konkret exempel där handelsfrågorna ställs på sin spets är tillgången till så kallade råvaror av avgörande betydelse. Så klassificeras ett 30-tal mineraler, däribland litium, som har stor betydelse för exempelvis energisektorn och som spelar en viktig roll i den gröna omställningen. Idag är Kina dominerande både vad gäller utvinning och bearbetning av dessa mineraler. Ukrainakriget har satt ljuset på det problematiska i att vara alltför beroende av en leverantör av viktiga tillgångar, i det fallet naturgas. Det har lett till att inte minst USA nu strävar efter att öka sitt oberoende av omvärlden genom stora statliga satsningar för att bli mer självförsörjande på viktiga råvaror. Inom EU går Frankrike i spetsen för en sådan styrning av marknaden.
Professor Jörgen Hettne är föreståndare för Centrum för Europaforskning vid Lunds universitet och en av författarna i SIEPS antologi Knäckfrågorna i det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Han menar att EU idag står och väger mellan en mer protektionistisk och en mer öppen linje. Sverige, som traditionellt har en mer frihandelsvänlig linje, kan spela en viktig roll som ordförandeland:
– Sverige behöver bidra med sunt förnuft så att man inte går för långt åt det amerikanska hållet, vilket skulle innebära att man går in med EU-pengar och tillåter omfattande nationella statsstöd i syfte att åstadkomma full självförsörjning. Det gäller att hitta en mer balanserad lösning.
Världens totala behov av exempelvis litium bedöms öka med 40-50 gånger på några decenniers sikt. I det perspektivet behöver flera aktörer vara med och bidra. Här finns också en möjlighet för exempelvis utvecklingsländer att tjäna pengar på att utvinna mineraler. Då är det viktigt med en öppen, global handel, menar Jörgen Hettne.
– Kommissionen förstår det, men jag är inte säker på att alla medlemsstater, i något slags populistisk agenda, tänker likadant.
LKAB:s fyndighet visar på vikten av global handel
Även om EU-kommissionen har en större förståelse för den globala handelns betydelse, betonar man främst handel med strategiska partners, som exempelvis Chile, ett land som har stora litiumresurser.
– Det kan finnas en fara också i att bara tala om strategiska partners. Det kan ju vara så att det är andra mineraler och upptagningsområden som kommer att vara ännu viktigare framöver när tekniken utvecklas. Nyligen upptäcktes som bekant en häpnadsväckande stor fyndighet av sällsynta jordartsmetaller i Kiruna. Man behöver hålla igång världshandeln, inte minst för att gynna klimatomställningen.
Kanske bör man inte sträva efter att bli helt oberoende av Kina heller, menar Jörgen Hettne. Även om tanken att handel förhindrar krig har fått sig en törn efter Rysslands invasion.
– Det är ändå så att handeln som sådan har en fredsbevarande effekt, även om det inte sker per automatik.
Men vilka möjligheter har då Sverige att påverka agendan? Stora ekonomier som Tyskland och Frankrike är inne på en USA-inspirerad protektionistisk linje och vår traditionellt sett allierade i frihandelsfrågor, Storbritannien, har lämnat EU. De länder som verkar för mer öppenhet är främst de nordiska och baltiska länderna, det vill säga inga av de större ekonomierna i unionen.
– I EU-sammanhang handlar det inte bara om hur stort ett land är utan om vilka argument man för fram och goda argument biter ofta.
Jörgen Hettne lyfter fram några sådana argument. Att frångå frihandelslinjen skulle bli mycket kostsamt för EU. För att en global klimatomställning ska bli av behöver också många länder vara med på tåget och ha tillgång till nödvändiga råvaror. Precis som olja och gas är det inte en obegränsad naturresurs. Det är viktigt att utvinningen blir långsiktigt hållbar och miljömässigt försvarbar världen över.
Våga driva svenska skogsfrågor
Den gröna omställningen är en annan av Sveriges prioriteringar under ordförandeskapet. Här finns ett antal lagstiftningsförslag i olika faser som berör inte minst skogsnäringen.
Magnus Berg, som är näringspolitisk chef på Skogsindustrierna, ser en risk i att Sverige som ordförandeland tar en alltför neutral roll i de här frågorna.
– Ordförandeskapet måste våga stå upp för och driva frågor som är viktiga för Sverige.
Ett exempel är EU-kommissionens förslag till förordningen om restaurering av natur. Kortfattat handlar det ett antal mål och skyldigheter för länderna att återställa skadade ekosystem och bidra till biologisk mångfald. Förslaget har dock kritiserats både av riksdagen, som menar att det bryter mot både subsidaritets- och proportionalitetsprincipen och av skogsnäringen, som vill se ett förslag där även andra samhällsmål, som sysselsättning och klimatnytta, tydligare finns med. Sverige måste vara aktiv i frågan, menar Magnus Berg.
– Det är viktigt att vi inte får en lagstiftning som motverkar det arbetssätt som vi har nationellt, utan att det finns utrymme för olika medlemsstater att agera olika.
Magnus Berg hoppas också att regeringen ska ta tillfället i akt att öka förståelsen för hur skogsnäringen kan bidra till viktiga samhällsmål:
– Hittills har väldigt mycket av synen på skogen handlat om att den ska vara en kolsänka, det vill säga den ska stå och ta upp koldioxid som andra sektorer släpper ut. I stället för att se skogens produkter som en möjlighet att ersätta det som är fossilt och det som har stora klimatavtryck.
Risk för kontraproduktivitet i klimatarbetet
Under våren ska också frågan om uppdateringen av EU:s förnybartdirektiv avgöras. Den befinner sig just nu i så kallad trilogförhandling, mellan parlamentet, kommissionen och ministerrådet. Parlamentet driver att skogsrester, som grenar och toppar, inte ska få användas som biobränsle. Det skulle innebära att råvarutillgången påverkas negativt, säger Anders Edholm, kommunikationsdirektör på SCA.
– Det vore olyckligt inte bara för arbetstillfällen och svensk export men också för klimatet. Ökade inskränkningar i hur skogsråvara får användas är direkt kontraproduktiv i arbetet mot klimatförändringarna.
Också han menar att regeringen behöver stå upp för den svenska linjen samtidigt som man axlar ordförandeskapet.
– Som ordförandeland har man givetvis ett ansvar för att driva beslutsprocesserna framåt men det är något man måste kunna göra samtidigt som man ser till nationens intressen.
Svenskt Näringsliv: Kompass för ett mer konkurrenskraftigt EU
Tidningen Näringslivet: Så påverkas handeln av Bidens klimatpaket
EU-kommissionen: Kritiska råvaror
Riksdagen: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om restaurering av natur
