FRIHANDELNS FRAMTID

Handelsexpert om IRA: ”Europa måste fokusera på marknadsdriven grön omställning”

USA:s klimatsatsningar i och med lanseringen av IRA har kritiserats för att vara diskriminerande mot omvärlden. Även om det kan konstateras att så är fallet är det dock inte hela sanningen. ”Delar kan vara bra”, menar Ingrid Serup med anledning av en ny rapport på området.

Sedan USA lanserade sitt stora klimatpaket IRA, Inflation Reduction Act, med subventioner och skattelättnader till företag och konsumenter, har frågorna varit många. Vad innebär det för företag i omvärlden och inte minst EU som är en stor handelspartner till USA? Från ett svenskt perspektiv har frågorna naturligen också handlat om hur IRA kommer påverka svenska företag. Svenskt Näringsliv har därför låtit analysföretaget Copenhagen Economics studera de väntade effekterna av IRA ur ett europeiskt näringslivsperspektiv.

Ingrid Serup, handelspolitisk expert Svenskt Näringsliv, beskriver att det på sätt och vis är förklarligt med USA:s agerande nu då EU historiskt sett har subventionerat mycket mer på gröna områden än vad USA har gjort.

Att USA tar ett kliv framåt på klimatsidan kan alltså inte i sig direkt kritiseras.

–Olika beräkningar pekar på att lagen kan minska USA:s utsläpp med 40 procent. Ett sådant initiativ måste man ändå berömma dem för.

IRA omfattar flera olika delar som berör såväl det offentliga som privata. Rapporten som Svenskt Näringsliv låtit ta fram tar sikte på hur den privata marknaden i USA påverkas och hur det i sin tur påverkar europeiska och svenska företags möjligheter ur ett handelsperspektiv.

Det är framförallt fossilfri energi och elbilsindustrin som analysen fokuserar på.

Sol- och vindkraft väntas bli markant billigare att producera med IRA:s subventioner. Och det skulle kunna ge spillover-effekter på andra industrier som därmed får tillgång till billigare el. Subventionerna väntas också ge stora effekter på produktion av vätgas och framför allt så kallade elektrobränslen (gröna bränslen) som kommer bli billigare och som även går att handla med.

–Det negativa här är att det finns vissa krav på kraftverken både vad gäller investeringar och produktionen, där det specificeras att en viss andel ska komma från amerikanska eller nordamerikanska insatsvaror, utvecklar Ingrid Serup.

Ett område som pekats ut särskilt som berörda av IRA är elbilsindustrin. Subventionernas storlek är i sig dock inte särskilt utmärkande då EU:s medlemsländer ofta har stöd till elbilar i liknande storleksordning. Här är IRA dock i sin nuvarande utformning tydligt diskriminerande med många detaljerade krav.

Kraven handlar bland annat om att bilarna uteslutande måste monteras i Nordamerika.

–Däremot kan europeiska fordonstillverkare som redan finns i USA eller som väljer att etablera sig i USA också få tillgång till subventionerna. Mer oroande är effekterna på företagens leverantörskedjor, då "lokala krav” ställs på batterierna och komponenterna. De som kan bli lidande är exportörer och underleverantörer från EU som riskerar att bli bortvalda för amerikanska underleverantörer, säger Ingrid Serup. Här gäller det att EU trycker på för att få till fler undantag när riktlinjerna för implementering tas fram.

Hur IRA på totalen kommer påverka handeln storskaligt är ändå svårt att veta i dagsläget, menar Ingrid Serup.

–Delar kan vara bra. Klimatomställningen kan till exempel ge större efterfrågan på den kompetens, produkter och tjänster som svenska företag besitter. Det kan dock också snedvrida konkurrensen i andra delar, inte minst på grund av de diskriminerande kraven.

–Det viktigaste att ta med sig framåt för EU är att Europa måste göra sin hemläxa nu och göra det lönsamt att investera på den inre marknaden, säger Ingrid Serup.

Hemläxan innebär, pekar rapporten på, att bland annat arbeta för en utökad, fossilfri elförsörjning, stimulera den gröna omställningen genom ETS, förkorta tillståndsprocesser, investera mer i FoU, ta bort hinder på den inre marknaden och prioritera öppen handel med resten av världen.

Nya statliga stöd som matchar de amerikanska subventionerna är med andra ord inte rätt väg. Uppluckrade statsstödsregler inom EU är därför inte lösningen.

–Vi behöver fokusera på att stärka EU:s långsiktiga konkurrenskraft och fortsätta dialogen med USA, sammanfattar Ingrid Serup.

Svenskt Näringsliv: Ny rapport: IRA kan göra USA till en supermakt inom fossilfri energi