EU:S FRAMTID

EU:s ”diamant” fyller 30 år

EU:s inre marknad fyller 30 år. Men trots den ”vuxna” åldern är det ännu abstrakt för många vad den inre marknaden egentligen är för något. ”Man tänker inte alltid på vilka möjligheter den ger oss i vardagen på olika sätt”, konstaterar Charlotte Andersdotter, chef för Svenskt Näringslivs EU-kontor.

EU:s inre marknad fyller 30 år. Detta högtidlighålls på olika sätt. Under det svenska ordförandeskapet har jubiléet präglat inte minst många av de konferenser och högnivåmöten som äger rum detta halvår.

Under tisdagens Single Market Forum i Stockholm deltog ledande politiker och näringslivsrepresentanter samt policyexperter och representanter från myndigheter, EU-kommissionen och Europaparlamentet. för ett samtal om inre marknadens villkor och framtid.

I ett inledande panelsamtal beskrev Fredrik Persson, ordförande för BusinessEurope, den inre marknaden som ”EU:s diamant”. En beskrivning som flera av de andra deltagarna också plockade upp i samtalet. Paneldeltagarna var överens om att den inre marknaden är viktig för EU:s konkurrenskraft.

Just svårigheten att beskriva vad den inre marknaden egentligen är för de som inte till vardags arbetar med EU-frågor, var något som näringslivsnestorn och Svenskt Näringslivs ordförande Jacob Wallenberg, pekade på.

–I en bredare krets är EU:s inre marknad abstrakt.

Det finns mycket att göra på området att nå ut med vad den inre marknaden är och betyder, liksom EU:s värde i stort, resonerade Jacob Wallenberg.

EU behöver bli mer attraktivt för företagen

Det framkom också under samtalet att näringslivet i stort är oroade för att om företagsklimatet inte är tillräckligt attraktivt så kommer företagen i Sverige och EU söka sig till andra delar av världen som erbjuder bättre villkor.

Situationen blir närmast paradoxal då det också, som allt fler numer tycks vara överens om, är företagen själva som driver utvecklingen inom till exempel hållbarhet.

Fredrik Persson lyfte värdet av att gröna investeringar i Sverige och lyfte det färska exemplet Marciagalia Steel Group som investerar 1.79 miljarder euro i H2Green steel.

Samtidigt är Northvolt ett exempel på ett företag i Sverige som blickar mot USA som erbjuder ett annat slags företagsklimat.

Mot bakgrund av dylika exempel behöver både EU:s regleringar och tillståndsprocesser utvecklas och vässas, menade Persson.

I den gröna omställningen ligger Europa, tack vare företagen, före USA. Det är därför ett område som EU skulle kunna driva på än högre, menar Wallenberg.

Det är inte bara praktiskt som Europa ligger i framkant i den gröna omställningen, men också intellektuellt, poängterade Wallenberg och beskrev hur den unga generationen varit en motor.

Europa halkar efter i teknikskiftet

Samtalet kom även in på de stora utmaningarna som kan kopplas till digitaliseringen. AI har överrumplat oss alla, fortsatte Wallenberg.

–Vi är långt bakom i Europa när det gäller 5g.

Och eftersom tekniken i sig kommer vara kritisk för att driva praktiskt taget samtliga processer i en fabrik får det stora implikationer på sikt, resonerade han.

AI-skiftet som nu kommer kräver viss ödmjukhet, kunde man läsa mellan raderna.

–Det kommer att förändra världen som vi känner till den.

Inte stödpengar som driver konkurrenskraften

Efter panelsamtalet som modererades av Charlotte Andersdotter, chef för Svenskt Näringslivs EU-kontor, följde mindre så kallade ”break out- sessions”, fördjupande samtal på teman som kompetens, digitalisering respektive standardisering.

I ett av samtalen kom resursfrågan att debatteras. Gonzalo Lobo Xavier, chef för den portugisiska handelsföretagarorganisationen APED, menade att EU måste göra upp med den negativa synen på stora företag och även inse att det inte alltid är mer pengar som är lösningen på de mindre- och mellanstora företagens problem.

–Vad vi behöver är inte mer pengar snarare ”smarta pengar”.

Alba Kokalari, moderat EU-parlamentariker, instämde i kritiken mot pengaregnet i EU.

–Idag finns det hur många olika fonder som helst, men det saknas en effektutvärdering av dessa, sade Kokalari och fortsatte:

–Vi behöver mer långsiktighet, både från medlemsländerna och EU-kommissionen.

Det är inte dessa stödpengar och fonder som kommer göra EU mer konkurrenskraftigt globalt tycktes det finnas enighet kring.

”Vi är alla EU”

EU-kommissionären Thierry Breton återkom till att inte all kritik kunde lämnas över till EU-kommissionen, vi är i detta tillsammans.

–EU är ett kollektivt projekt och medlemsländer måste göra sin del av arbetet.

Breton lyfte under konferensen också EU-kommissionens initiativ till att snabbt få EU-ländernas produktion av vapen att öka. Utfästelser om en miljon granater till Ukraina kräver att den europeiska vapenindustrin skalar upp och kommer följas av ekonomiska incitament från EU.

Underskattad betydelse i vardagen

Charlotte Andersdotter modererade delar av samtalen på plats.

Det starka stödet för den inre marknaden är något som hon tar med sig från dagen.

–Den inre marknaden engagerar! Det är verkligen vår kronjuvel i det europeiska samarbetet. Samtidigt så tänker man inte alltid på vilka möjligheter den ger oss i vardagen. För företag att växa och utvecklas men också för oss medborgare att vi kan resa, studera och arbeta inom EU. Jag tar också med mig vikten av att vi fortsätter stötta Ukraina.

Både Jacob Wallenberg och Fredrik Persson lyfte problemen som finns med att Europa och Sveriges företagsklimat inte anses tillräckligt attraktivt av de snabbväxande globala företagen. Vad kan göras åt detta på kort och lång sikt?

–Det handlar dels om den dignande regelbördan som tynger våra företag, men även om vårt investeringsklimat som måste bli mer attraktivt. Och vi måste lösa kompetensbristen.

Är det i första hand Sveriges ansvar eller EU:s ansvar att se till att fler företag väljer och kan verka i Sverige?

–Det är ett gemensamt ansvar inom EU att bli mer attraktivt för företag. En majoritet av den lagstiftning som svenska företag omfattas av sker på EU nivå men Sverige är medlemmar i EU och är alltså med och fattar beslut om dessa lagar. Sedan handlar en del förstås även om hur lagarna implementeras, där har Sverige en tendens att göra övertolkningar som inte alltid gagnar företagen.

Att Europa halkar efter i det teknikskifte som sker nu tycks det råda konsensus kring. Vad är viktigast att prioritera för att stimulera utvecklingen så den går åt rätt håll och företagens bidrag tas tillvara på?

–EU:s medlemsländer behöver steppa upp investeringar i forskning och innovation! Vi har i årtionden talat om ett mål på 3 procent av BNP som ska gå till FoI men EU generellt ligger fortfarande på bara runt 2 procent.

–Även kvaliteten på våra universitet och utbildningssystemet i stort behöver utvecklas. Detta är i första hand medlemsländernas ansvar, ett ansvar som länderna kanske inte tar på fullt allvar. Liksom innovationsklimatet i stort behöver utvecklas så att regler och lagar tillåter och främjar innovation och teknikutveckling.