EU:S CORONASTÖD

Svagt ja för EU:s coronastöd

Politik (TT)

SD och V gjorde röstade gemensamt nej. M och KD avstod.

Regeringen och samarbetspartierna C och L fick ge grönt ljus i riksdagen för finansieringen av EU:s långtidsbudget och coronastödfond på 750 miljarder lånade euro på egen hand.

Hampus Hagman (KD) ville förklara varför KD (och M) är kritiska men ändå inte röstar nej.

– Den kompromiss som gjordes i somras blev inte en framgång för Sverige, tvärtom. Men när vi väl var framme vid att att fatta beslut stod vi i praktiken i valet mellan att säga ja till kompromissen eller att ställa Sverige vid sidan av, med oöverstigliga konsekvenser för oss och för EU som helhet, sade Hagman.

Moderaten Jan Ericson hävdade att regeringen inte hade bevakat svenska skattebetalares intresse när det gällde att få ner medlemsavgiften till EU, motsätta sig EU-upplåning och coronabidrag samt bevaka den svenska rabatten på EU-avgiften.

– Det blev sådär, betygsatte Ericson.

Men det vore förödande för tilltron till Sverige som avtalspart om Sverige nu skulle säga nej, efter att ha gått med på en kompromiss för nio månader sedan med de 26 övriga EU-länderna.

Stötta ur pandemin

Bakgrunden är den historiska uppgörelsen mellan EU-ländernas ledare på ett maratontoppmöte i Bryssel i juli förra året. Efter långa nätter gjorde de upp om en långtidsbudget för EU för åren 2021–2027 och en stor återhämtningsfond för att stötta medlemsländerna ut ur coronapandemin.

Aldrig tidigare har EU bett EU-kommissionen låna upp pengar till utgifter i budgeten. Det handlar om de 750 miljarderna euro till coronafonden som sedan ska betalas av under en 30-årsperiod ut medlemsländernas budgetar.

Från början var förslaget att de 750 miljarderna skulle ges i två delar till medlemsländer efter behov och storlek, en idé med stark uppbackning av Frankrike och Tyskland. 500 miljarder skulle gå som bidrag och inte behöva återbetalas, och 250 miljarder som lån. Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna ville att allt skulle vara lån, men slutuppgörelsen blev 390 miljarder i bidrag och 360 i lån.

Varken Oscar Sjöstedt (SD) eller Ilona Szatmari Waldau (V) är imponerade av regeringens förhandling. Inte heller av M och KD.

V och SD ville se regeringen, och riksdagen, säga nej då som nu, när uppgörelsen ska godkännas av de 27 EU-ländernas parlament för att börja användas.

– I slutändan vek de flesta partier ner sig, sade Szatmari Waldau.

Hon noterade att regeringens proposition går igenom trots att bara en minoritet röstar för den, eftersom M och KD lade ner sina röster.

– Regeringen var först emot men orkade inte stå upp för de svenska skattebetalarna, sade Oscar Sjöstedt.

Varnade om valet

Han underströk att han är besviken på M och KD, och undrade om de går i takt med sina väljare.

– Det är val nästa år, nota bene, sade han och tyckte M och KD skulle ta det som en varning.

Björn Wiechel (S) anser att regeringen har levt upp till det riksdagen ställt som villkor.

– Att Sverige med de förutsättningar som rådde lyckades alliera sig med några få likasinnade och hålla emot de stora och många länderna som tyckte att vi skulle betala mer, och lyckades hålla nere medlemsavgiften, det är en bedrift, sade han.

Han fick stöd av Lars Thomsen (C):

– Det mest avgörande för att vi ställer oss bakom det här är att vi har fått in ett krav på rättsstatens principer, ett instrument som innebär att vi äntligen kan ställa krav på Ungern och Polen att följa dem.

Lars Larsson/TT