EU:S FRAMTID
Därför gynnas EU om Ukraina blir medlem – ”Ser bara fördelar”
Att Ukraina – ett av världens största länder inom jordbruk – ser ut att bli en del av EU är positiva nyheter för Sverige och svenska företag, anser experter, som spår att handeln kommer att öka. ”Ukraina har stor potential att bidra till en mer konkurrenskraftig inre marknad”, säger Jimmy Sandell, näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen, till TN.
Av de länder som just nu befinner sig i EU:s väntrum ser Ukraina och Moldavien ut att stå först i kön för att bli nya medlemmar. Det stod klart den 8 november i fjol då EU-kommissionen antog 2023 års utvidgningspaket och rekommenderade europeiska rådet att inleda förhandlingar med de två länderna.
– Utvidgningen är en kärnfråga för Europeiska unionen. Att fullborda unionen är den naturliga vägen framåt. Det finns också i dagsläget starka ekonomiska och geopolitiska argument för att fullborda unionen. Tidigare utvidgningar har inneburit enorma fördelar för både anslutningsländerna och EU. Vi är alla vinnare, sa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett uttalande i samband med att nyheten släpptes.
Och även om det troligtvis återstår ganska många år till de nya länderna faktiskt kan se sig som en del av EU, har svenska aktörer så smått börjat utreda vad ett större EU kan komma att innebära för Sveriges del.
Kommerskollegium, som är Sveriges myndighet för utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik, arbetar just nu med två huvudspår kopplat till utvidgningen av EU. Det ena går ut på att på olika sätt stötta och bidra med kunskap om EU till offentliga organisationer i Ukraina och Moldavien.
– Vi arbetar också sedan något år tillbaka med Ukraina inom ramen för vår importfrämjande verksamhet Open Trade Gate Sweden, OTGS. Vi stöttar företag i Ukraina att exportera sina varor till Sverige inom sektorerna livsmedel och IT, och undersöker nu möjligheterna att även stötta företag i textilsektorn. Vi har också ett utbildningsprogram som riktar sig till anställda i exportfrämjande organisationer i östeuropeiska länder, däribland Ukraina och Moldavien, berättar Anna Graneli, senior utredare på Kommerskollegiums enhet för EU:s inre marknad.
Står för under en procent av Sveriges export
Det andra spåret handlar om att undersöka hur den inre marknaden kommer att påverkas av att EU växer.
– Vi analyserar vilka effekter ett EU-medlemskap – framför allt tillträde till den inre marknaden – kan få för kandidatländerna själva, och hur Sverige och EU på bästa sätt kan stödja ländernas närmande till den inre marknaden. I det sistnämnda har vi ett särskilt fokus på Ukraina, säger Anna Graneli, och fortsätter:
– Kommerskollegium ser att EU-närmandet kommer att vara fortsatt prioriterat för vår verksamhet. Utöver Ukraina och Moldavien har vi i uppdrag från regeringen att också stötta Georgien och Armenien. Vi tittar nu på hur vi kan göra det på bästa sätt framöver.
Varken Ukraina eller Moldavien är i dag några stora handelspartners till Sverige. Enligt Kommerskollegium uppgick den svenska varuexporten till Ukraina år 2022 till 3,2 miljarder kronor, vilket motsvarar knappt 0,3 procent av det årets totala varuexport. Och då är Sveriges export till Ukraina ändå större än vad importen är. För Moldaviens del uppgick andelen av svensk export inte ens till 0,1 procent.
Bland de varor som Sverige i dagsläget exporterar till Ukraina finns främst maskiner och apparater samt transportmedel, men också helt andra varugrupper som exempelvis vegetabilisk olja.
”Just jordbruket står för en väldigt stor del av Ukrainas export och den utgör en stor del av landets BNP. Jordbrukets andel av Ukrainas BNP är mycket större än motsvarande andel är i Sverige, eller i EU för del delen.”
Det som utmärker Ukraina på den globala marknaden är att landet är väldigt stort inom jordbruk. Det säger Andreas Davelid, som är handelspolitisk utredare på Jordbruksverkets enhet för livsmedelskedja och export.
– Ukraina är stora på spannmål och oljeväxter, och de är konkurrenskraftiga på världsmarknaden. Just jordbruket står för en väldigt stor del av Ukrainas export och den utgör en stor del av landets BNP. Jordbrukets andel av Ukrainas BNP är mycket större än motsvarande andel är i Sverige, eller i EU för del delen, säger han till TN.
Med anledning av Ukrainas viktiga roll som global spannmåls- och oljeväxtproducent tittar Jordbruksverket just nu på vad landets inträde i EU kan få för betydelse för bland annat Sverige.
– Det är fortfarande i ett väldigt tidigt skede men vi har börjat titta på vilka effekterna skulle kunna bli för jordbruksmarknaden och kommer att analysera detta närmare de kommande månaderna. Vi tittar också på budgetkonsekvenserna. När fler ska dela på EU:s jordbruksstöd skulle det kunna bli dyrare, men det kan också finnas andra möjliga scenarier.
Andreas Davelid tror att Ukrainas inträde i EU på sikt kan leda till ökad handel mellan Ukraina och Sverige.
– Vi har redan tullfrihet men om vi har en gemensam inre marknad så blir det ändå sannolikt ökad handel mellan länderna. Ukraina har en stor jordbruksareal och bördig jord så de har mycket goda förutsättningar att producera, men landet är också en stor marknad.
Blir enklare att få arbetstillstånd i Sverige
Det är med andra ord troligt att konkurrensen inom spannmålsproduktion kommer att öka i EU. Något som kommer att kräva tydliga och rättvisa spelregler, påpekar Annika Bergman, ordförande för arbetsgivarorganisationen Gröna arbetsgivare.
– Ett ukrainskt medlemskap i EU är helt nödvändigt för den geopolitiska stabiliteten. Det kommer samtidigt innebära enorma påfrestningar för jordbrukspolitiken i och med att Ukraina skulle stå för 25 procent av EU:s odlingsareal. Där blir det avgörande att EU hanterar ersättningssystemen så att det inte snedvrider konkurrensen, säger hon, och tillägger att hon även ser arbetsmarknadsmässiga fördelar.
– En positiv aspekt är att det är många från Ukraina som arbetar i våra näringar och med ett medlemskap i EU blir det mycket enklare med arbetstillstånd.
Från branschorganisationen Livsmedelsföretagen ser man positivt på att få in Ukraina och landets jordbruk i EU, inte minst ur ett beredskapsperspektiv.
– Vi är positiva till att Ukraina på sikt blir medlem i EU. Landet är en del av den europeiska gemenskapen och har stor potential att bidra till en mer dynamisk och konkurrenskraftig inre marknad. Att "Europas kornbod" blir en del av EU kommer även leda till en förstärkt europeisk försörjningsförmåga, en faktor som inte kan överskattas i de oroliga tider vi lever i, säger Jimmy Sandell, kommunikations- och näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen.
– Svenska företag har sedan många år positiva erfarenheter av att göra affärer i och med Ukraina. Ett EU-medlemskap kommer underlätta handelsutbytet ytterligare, och det ser vi bara fördelar med, fortsätter han.
Kommer att kunna sälja till hela EU – utan tullar
Redan i dag har EU bilaterala frihandelsavtal med både Ukraina och Moldavien. Anna Graneli på Kommerskollegium berättar att det för båda länderna rör sig om så kallade ”Deep and Comprehensive Free Trade Agreements”, eller DCFTA-avtal.
– DCFTA innehåller bland annat bestämmelser om handel med varor och tjänster, tekniska regler, offentlig upphandling, immateriella rättigheter samt så kallade sanitära och fytosanitära åtgärder, förklarar hon.
– Avtalen är mycket mer långtgående än traditionella frihandelsavtal då det inte bara innebär att ett frihandelsområde etableras, utan också ett åtagande från Ukraina och Moldavien att tillnärma sin lagstiftning till EU:s, bland annat inom specifikt utpekade delar av den inre marknaden. Utöver frihandelsavtalen har EU ensidigt fattat beslut om att tillfälligt ta bort samtliga återstående tullar för import från Ukraina och Moldavien.
Så vad blir egentligen skillnaden när länderna väl är medlemmar i EU?
– För handeln med varor skulle sannolikt den största skillnaden vid ett medlemskap i EU vara att länderna blir medlemmar i EU:s tullunion. Därmed slipper företag som importerar eller exporterar varor från kandidatländerna att gå igenom tullformaliteter, som till exempel att lämna en tulldeklaration vid gränspassage. Företagen kommer heller inte längre att behöva lämna in dokument som bevisar att varorna uppfyller kriterier om att ha ”ursprung” i partnerländerna inom DCFTA.
”Att ’Europas kornbod’ blir en del av EU kommer även leda till en förstärkt europeisk försörjningsförmåga, en faktor som inte kan överskattas i de oroliga tider vi lever i.”
– En annan betydande skillnad är att varor från de nya medlemmarna kommer att omfattas av principen om ömsesidigt erkännande. Den innebär att en vara som lagligen är tillverkad eller såld i ett EU-land även kan säljas i alla andra länder på EU:s inre marknad.
Anna Graneli menar att det är svårare att förutspå hur handeln med tjänster kommer att förändras av att EU växer, men menar att det för kandidatländernas del nog är andra delar av EU-medlemskapet som är av större betydelse. Inte minst den fria rörligheten, som kommer att göra det möjligt för medborgare i Ukraina och Moldavien att arbeta i andra EU-länder.
– En viktig skillnad mellan DCFTA och fullständigt EU-medlemskap är såklart att medlemskapet skulle ge Ukraina närvaro vid EU:s alla institutioner, inklusive Europaparlamentet och Kommissionen, och att EU-rätten skulle bli överordnad i ukrainska domstolar samt i vissa fall bli direkt tillämplig. Ukrainska medborgare och deras familjemedlemmar skulle gynnas av principen om icke-diskriminering och rättigheter att fritt röra sig inom EU för att arbeta, studera, bosätta sig och kunna åtnjuta samma sociala rättigheter.
