EU:S FRAMTID

EU-parlamentet – det behöver du veta

Himlen skiner högt ovan EU-parlamentet i Strasbourg. Bild: Wiktor Nummelin/TT

EU-valet (TT:s korrespondent)

Från politiskt pensionärshem till en allt viktigare maktfaktor.

Mindre än en månad kvar till EU-valet och det är dags att skaffa sig koll på EU-parlamentet.

Hur fungerar det?

EU-parlamentet är som riksdagen, men med ett par avgörande skillnader. De invalda sitter i olika partigrupper som samlar partier från olika länder med samma politik. Ledamöterna behandlar och röstar om lagar och regler, först i olika utskott och sedan i hela parlamentet. Men de kan inte själva lägga fram lagförslag, utan bara föreslå och driva igenom ändringar. Det finns inte heller någon given majoritet bakom en regering. I stället är det ofta olika majoriteter som bildas för olika lagförslag.

Vilka sitter i parlamentet?

Ledamöterna är 720 politiker från hela EU. Länge sågs det mest som en reträttplats och diskussionsklubb för dem som inte längre fick plats i hetluften på hemmaplan. Inflytandet var relativt litet när det mesta bestämdes i EU:s ministerråd och av medlemsländerna själva. Med tiden har dock parlamentet fått mer att säga till om och i många EU-länder är parlamentet i dag snarare en plantskola för blivande ledare och ministrar.

Vad har parlamentet för makt?

Klartecken från EU-parlamentet behövs om allt från klimat och migration till jordbruk och transporter. Lagförslag om exempelvis körkortsregler eller livsmedelsmärkning bearbetas i parlamentets utskott och landar sedan i något som medlemsländerna måste vara redo att kompromissa om för att det ska bli verklighet. Enskilda ledamöter kan få ett oerhört stort inflytande, särskilt om de har en specialkunskap på något område och dessutom ingår i någon av de större partigrupperna.

Vad bestämmer de inte om?

EU-parlamentet har inget att säga till om när det gäller utrikespolitiken, oavsett hur många ilskna men icke-bindande resolutioner som röstas igenom. Skattepolitik är ett annat icke-område, där i stället varje enstaka EU-land – oavsett om det är Malta eller Tyskland – har en benhård vetorätt. Även i många andra tunga frågor är det fortsatt regeringarna på hemmaplan som väger tyngst, inte minst genom att de också kan påverka "sina" EU-parlamentsledamöter att "rösta rätt".

Kommer det alltid att vara så?

Om EU-parlamentet fick bestämma skulle makten gärna vara ännu större. Önskemål finns om att ledamöterna ska få lägga fram egna lagförslag – något som just nu bara EU-kommissionen kan göra. Man vill även vara mer delaktig i att utse vem som ska göra vad i kommissionen, som i princip fungerar som EU:s regering. Å andra sidan finns också många partier, inte minst bland ytterhögern, som vill minska – eller helt lägga ned – EU-parlamentets makt.

Wiktor Nummelin/TT

EU-parlamentets ledamöter på plats inne i plenisalen i Strasbourg. Arkivbild. Bild: Wiktor Nummelin/TT
Estlands premiärminister Kaja Kallas – här vid ett tal i Berlin i mars – är en av många EU-ledare som har en bakgrund som ledamot av EU-parlamentet. Arkivbild. Bild: Bernd von Jutrczenka/dpa/AP/TT
Röstning pågår under en av EU-parlamentets sittningar i plenisalen i Strasbourg. Arkivbild. Bild: Wiktor Nummelin/TT
Maktens kula – EU-parlamentets plenisal i Strasbourg ligger innesluten i en elegant träsfär. Bild: Wiktor Nummelin/TT

Fakta

EU-parlamentet heter formellt Europaparlamentet på svenska, även om det bara samlar ledamöter från 27 av Europas runt 50 självständiga stater.

Verksamheten är främst delad mellan Strasbourg, där det hålls fyra dagar långa sessioner tolv gånger om året, och Bryssel, där merparten av det löpande arbetet, exempelvis i utskotten, äger rum, liksom ett mindre antal kortare tvådagarssessioner. Därtill är stora delar av administrationen förlagd till Luxemburg.

Parlamentet har för närvarande 705 ledamöter, som ska bli 720 efter EU-valet den 6–9 juni. Hur många som kommer från varje land beror på folkmängden. Ledamöterna väljs för fem år i taget.

Fakta

Fördelningen av de 720 ledamöter som väljs in i EU-parlamentet i EU-valet den 6–9 juni ser ut så här:

Tyskland: 96

Frankrike: 81

Italien: 76

Spanien: 61

Polen: 53

Rumänien: 33

Nederländerna: 31

Belgien: 22

Grekland: 21

Tjeckien: 21

Sverige: 21

Portugal: 21

Ungern: 21

Österrike: 20

Bulgarien: 17

Danmark: 15

Finland: 15

Slovakien: 15

Irland: 14

Kroatien:12

Litauen: 11

Slovenien: 9

Lettland: 9

Estland: 7

Cypern: 6

Luxemburg: 6

Malta: 6

Antalet ledamöter är i förhållande till ländernas folkmängd, men med viss korrigering för att inte göra delegationerna för stora eller för små. Om det vore helt proportionerligt skulle exempelvis Tyskland ha 135 ledamöter och Malta nätt och jämnt 1.