EU:S FRAMTID

Efter valet: här är de tuffa frågorna för EU

Att fortsatt stötta Ukraina och president Volodymyr Zelenskyj är EU:s särklassigt största politiska utmaning efter EU-valet. Arkivfoto. Bild: Ole Berg-Rusten/AP/TT

EU (TT:s korrespondent)

Ukraina och ekonomin är de stora utmaningarna som EU måste hantera efter valet.

Och snart väntar ett USA-val som kan få enorma konsekvenser för Europa.

Efter att ha pekat på olikheter och skillnader i alltmer intensiva valkampanjer gäller det för de 27 EU-länderna, deras regeringar och ministrar och de 720 nyvalda EU-parlamentsledamöterna, att efter valet snabbt ställa om från konfrontation till kompromisser.

Först och främst behöver man samlas kring nya ledare. EU:s kristdemokratiskt konservativa partier och politiker hoppas att en majoritet snabbt ska kunna ge stöd åt en fortsättning för EU-kommissionens nuvarande ordförande Ursula von der Leyen. I så fall kan hon godkännas redan i juli. Annars väntar troligen en nervös sommar med förhandlingar och köpslående mellan olika partigrupper inför en omröstning i september.

Ukraina och Ungern

Kriget i Ukraina är annars EU:s största politiska utmaning. Än så länge har EU-länderna förvånat Ryssland genom att hålla ihop kring stöd och sanktioner, men ju längre kriget pågår, desto svårare blir det.

Framför allt Ungern agerar allt mer motvilligt och får också stöd av missnöjda väljare i västra och södra Europa som föredrar satsningar på hemmaplan, snarare än pengar till ett krig långt borta.

Att just Ungern tar över som ordförandeland i EU:s ministerråd från den 1 juli gör situationen ännu mer komplicerad. Kan landet agera som neutral ordförande eller kommer man att föra fram sin egen åsikt? Och är det i så fall värt för övriga länder och EU-kommissionen att blunda för sin kritik mot korruption och rättsstatsproblem i Ungern för att i stället få med sig landet på Ukrainapolitiken?

Kina och USA

En annan akut fråga är ekonomin. EU har tappat i tillväxt och konkurrenskraft jämfört med de globala konkurrenterna Kina och USA. Åsikterna om vad som borde göras går rejält isär. Ska man satsa på tullar och subventioner för att kontra mot exempelvis hårt statsstöttade kinesiska produkter? Eller ska man lätta på klimatkrav och andra regelverk för att konkurrera billigare? Ska man låna mer – eller spara i budgeten?

En rapport från Europeiska centralbankens förre chef Mario Draghi ska snart presenteras som utgångspunkt för framtida ekonomiska vägval.

Ett handelskrig med Kina är redan på väg då EU-kommissionen inom kort väntas föreslå tullar på kinesiska elbilar. Inte heller handeln med USA är enkel – och kan bli ännu svårare om den starkt EU-skeptiske Donald Trump återkommer som president efter USA-valet i höst.

Wiktor Nummelin/TT

Ursula von der Leyen – här på en utfrågning på Försvarshögskolan i Stockholm – hoppas få fortsätta som EU-kommissionens ordförande efter EU-valet. Arkivfoto. Bild: Henrik Montgomery/TT
Ungern och dess premiärminister Viktor Orbán tar från den 1 juli över som ordförandeland i EU:s ministerråd fram till årsskiftet. Arkivfoto. Bild: Denes Erdos/AP/TT
Under Donald Trumps tid som USA:s president 2017-21 darrade det rejält i relationerna med EU, både politiskt och ekonomiskt. Nu kan han snart vara tillbaka. Arkivfoto. Bild: Julia Nikhinson/AP/TT

Fakta

Här är några viktiga hållpunkter för EU efter söndagens parlamentsval:

* 11 juni: Eventuellt beslut om strafftullar på elbilar från Kina

* 13-14 juni: Toppmöte i Italien för G7 – där EU-länderna Tyskland, Frankrike och Italien deltar, liksom EU-ledarna Ursula von der Leyen och Charles Michel

* 15-16 juni: Fredskonferens för Ukraina i Schweiz

* 17 juni: EU-ländernas stats- och regeringschefer samlas i Bryssel för att diskutera konsekvenserna av EU-valet

* 25 juni: Eventuell start på formella medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien

* 27-28 juni: EU-toppmöte i Bryssel, om fördelning av topposter och agenda för kommande mandatperiod

* 16-19 juli: Det nyvalda EU-parlamentet håller sin första sittning i Strasbourg