EU:S FRAMTID
EU:s topptrio klar
EU-ledarna är överens om topptrion som ska leda EU:s arbete de kommande fem åren.
Beslutet togs trots motstånd från både Italien och Ungern.
De tre namnen fick brett stöd på toppmötet i Bryssel. Förutom Ursula von der Leyen som ordförande för EU-kommissonen i fem år till handlar det om Estlands premiärminister Kaja Kallas som ny utrikeschef och Portugals förre premiärminister Antonio Costa som ordförande för stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet.
Men alla 27 stats- och regeringschefer var inte nöjda.
Italiens högernationaliska premiärminister Giorgia Meloni avstod att rösta på Ursula von der Leyen och röstade nej till de andra två.
Enligt statsminister Ulf Kristersson (M) kände sig Meloni inte inkluderad i processen när de tre namnen togs fram.
– Det är helt uppenbart.
Själv skriver Meloni på X: "Fel metod, fel innehåll"
Tydligt missnöje
Ungerns premiärminister Viktor Orbán röstade nej till von der Leyen, ja till Antonio Costa som rådsordförande men avstod att rösta vad gäller Kaja Kallas som EU:s utrikeschef.
Melonis missnöje var tydligt på förhand. I EU-parlamentsvalet gick högernationalistiska partier som hennes egna Italiens bröder starkt framåt. Hennes partigrupp i EU-parlamentet ser ut att bli tredje störst, före liberalerna i RE.
Men de tre namnen som nu fått EU-ledarnas stöd är en kristdemokrat (von der Leyen), en socialdemokrat (Costa) och en liberal (Kallas).
I det italienska parlamentet i onsdags anklagade Meloni kollegorna i EU för att agera som "oligarker" och inte ta hänsyn till resultatet i EU-parlamentsvalet.
Sämre klimat?
På frågan om Melonis missnöje är ett tecken på att samarbetsklimtatet i rådet försämras framöver svarar Kristersson:
– Det kan man inte utesluta. Mitt inlägg (på toppmötet) och flera med mig gick ut på att så bör det inte vara. Ibland tycker man olika och då måste man helt enkelt rösta.
Sveriges regering stödde de tre toppnamnen. I riksdagens EU-nämnd sade dock V nej till von der Leyen, medan SD avstod från att ta ställning.
Även om nu en bred majoritet av EU-ledarna ställt sig bakom de tre namnen för EU:s toppjobb, så måste Ursula von der Leyen också godkännas som EU-kommissionens ordförande av EU-parlamentet.
Mycket tyder på att en tuff omröstning väntar, preliminärt den 18 juli. Minst 361 av 720 ledamöter måste stötta henne.
– Det är en säkert en snäv marginal, säger Kristersson.
Toppmötet antog också en strategisk agenda, som i allmänna ordalag pekar ut vad EU ska fokusera på framöver.
– Den speglar i allt väsentligt prioriteringar vi känner oss väldigt bekväma med, säger Kristersson.
Han nämner att stödja Ukraina, stärka EU:s konkurrenskraft, brottsbekämpning, migration och rättsstatens principer.
Wiktor Nummelin/TT
Peter Wallberg/TT
Fakta
De här har suttit på EU:s tre topposter efter de senaste valen:
2009-14: José Manuel Barroso, Portugal (kommissionsordförande), Herman Van Rompuy, Belgien (rådsordförande), Catherine Ashton, Storbritannien (utrikeschef)
2014-19: Jean-Claude Juncker, Luxemburg (kommissionsordförande), Donald Tusk, Polen (rådsordförande), Federica Mogherini, Italien (utrikeschef)
2019-24: Ursula von der Leyen, Tyskland (kommissionsordförande), Charles Michel, Belgien (rådsordförande), Josep Borrell, Spanien (utrikeschef)
2024-29: Ursula von der Leyen, Tyskland (kommissionsordförande), António Costa, Portugal (rådsordförande), Kaja Kallas, Estland (utrikeschef)
Fotnot: von der Leyen och Kallas behöver fortsatt godkännas även av EU-parlamentet.
Fakta
På torsdagskvällens toppmöte i Bryssel antog EU-ledarna en strategisk agenda, som i allmänna ordalag nämner vad EU ska fokusera på de kommande fem åren.
Där står bland annat att EU ska slå vakt om rättsstatliga principer och stärka demokratin, stärka säkerheten och EU-ländernas försvar, förbereda unionen för nya EU-länder som Ukraina och stärka EU:s internationella konkurrenskraft.
I den sista punkten ingår också att fortsätta med en rättvis klimatomställning med målet att nå nettonoll-utsläpp till 2050.
