BREXIT

Vägen tillbaka efter Brexit: ”Kan liknas med finanskrisen på 90-talet”

Åren efter Brexit-omröstningen var som en jordbävning för de hundratals svenska företag som är etablerade i Storbritannien. Fredrik Warneryd, vd för svenska handelskammaren i London, vittnar om en turbulent tid. ”Jag tror att man förstår att man måste lyssna på näringslivet på ett helt annat sätt i dag”, säger han i en exklusiv intervju med TN.

Den 24 juni 2016 slog nyheten ner som en bomb. Britterna hade röstat ja till att lämna EU och Brexit blev därmed ett faktum. Mitt i händelsernas centrum befann sig Fredrik Warneryd, som då arbetade i finansvärlden men som sedan 2022 är vd för för Svenska handelskammaren i London.

Åtta år senare minns han händelsen som om det var i går.

– Det var verkligen en stor överraskning. Jag kommer ihåg att jag vaknade klockan fem på morgonen och möttes av ett totalt kaos. Valresultatet var definitivt inte väntat. Det var en riktig jordbävning med efterskalv som egentligen har hållit i sig sedan dess, det som följde var en lång period av osäkerhet, säger han till TN.

”Jordbävningen” efter Brexit pågick i flera år och kulminerade enligt Fredrik Warneryd år 2022, då Storbritannien befann sig i ett politiskt kaos med tre premiärministrar som kom och gick under kort tid, finansministrar som byttes ut, och ett tronskifte ovanpå det.

Lämnade den inre marknaden 2021

Något som enligt Fredrik Warneryd däremot har varit mer stabilt under de senaste åren är de svenska företagens intresse för att bedriva verksamhet i Storbritannien, och det trots att landet sedan den 1 januari 2021 inte längre är en del av EU:s inre marknad.

Svenska handelskammaren i London, eller ”Swedish Chamber of Commerce for the UK” som organisationen heter i Storbritannien, samarbetar med en rad brittiska aktörer och är ofta den första kontaktpunkten för svenska bolag som vill in på den brittiska marknaden. Genom att bidra med kompetens och kontakter är organisationens ambition att stötta och främja företagens verksamhet i det nya landet. Bland organisationens cirka 475 medlemmar finns jättar som H&M, Ericsson, IKEA och SEB.

Handelskammaren bygger sin verksamhet på fyra ben. De tre första är svenskt ledarskap, teknisk innovation och hållbarhet. Det fjärde benet handlar just om relationerna mellan Sverige och Storbritannien efter Brexit.

– I den typen av situationer, det var lite samma sak under pandemin, ser företagen oss som en mötespunkt för att dela ”best practice”. Hur gör Ericsson i den här situationen? Vad gör Microsoft i den här situationen? Genom att ha ett utbyte av information får man snabbt idéer för att komma vidare, förklarar Fredrik Warneryd.

Gemensamma värderingar

Handelskammaren i Storbritannien har funnits sedan 1906 och en del medlemmar har varit med sedan dess. Runt 80 procent av medlemsföretagen är svenska företag som är verksamma i Storbritannien, medan resterande 20 procent är brittiska företag som är måna om relationen till sina svenska branschkollegor.

– De är nyfikna på svensk teknologi och på hur vi har jobbat med hållbarhetstänket. Och de ser att relationerna med svenska bolag tenderar att vara långsiktiga och hålla över cykler. Så Sverige och Storbritannien har en jättelång historia och vi har gemensamma värderingar i många frågor.

I den jordbävning som följde efter Brexit stod det snabbt klart för både de svenska och de brittiska företagen att de behövde hitta en ny väg framåt, menar Fredrik Warneryd.

– Och det har även politiken insett, att det är en långsiktig stabilitet som måste jobbas fram. Vi kan likna det här med Sverige i början av 90-talet där vi gick igenom finanskrisen och att man från mitten av 90-talet skapade ett investeringsklimat som är ganska oberoende av vilken regering som sitter på plats. Om det är Tories eller Labour spelar ingen roll, budskapet nu är definitivt stabilitet. Och jag tror att man förstår att man måste lyssna på näringslivet på ett helt annat sätt i dag än vad man har gjort de sista fem åren. Jag tror att vi kommer att ha mycket mer stabilitet framöver.

”Tidigare var det en trend att man ville peka finger åt Storbritannien hela tiden och visa på hur fel Brexit har varit. Och det har lugnat ner sig gradvis. Men vi är inte tillbaka till den situation vi hade pre-Brexit.”

När Storbritannien gick till val i juni blev det som bekant ett maktskifte till förmån för Labour, vilket innebär att landet nu har fått ytterligare en ny premiärminister – den här gången i form av Keir Starmer. Under de senaste månaderna har Sverige även gjort Storbritannien sällskap i Nato.

Enligt Fredrik Warneryd har situationen med kriget i Ukraina bidragit till att släppa in Storbritannien i förhandlingsrummet på ett annat sätt än vad som var fallet efter Brexit. Han ser också att Storbritanniens betydelse i NATO och i försvarsindustrin har gjort att retoriken mellan Europa, Bryssel och London har lugnats ner jämfört med tidigare.

– Det är mycket mer samarbete nu och mindre att man fokuserar på petitesser. Tidigare var det en trend att man ville peka finger åt Storbritannien hela tiden och visa på hur fel Brexit har varit. Och det har lugnat ner sig gradvis. Men vi är inte tillbaka till den situation vi hade pre-Brexit. Vi har fått en osäkerhet och självklart har Brexit haft en effekt, säger han, och hänvisar till siffror som visar att Storbritanniens export skulle ha varit ännu större, både till resten av Europa och globalt sett, om landet hade stannat i EU.

– Men det har faktiskt gått bättre än vad många, inklusive jag personligen, kanske räknade med. Jag tror att från svenskt håll och för många av de bolag som jag pratar med så är Storbritannien fortfarande en för viktig marknad för att ignorera. Språket, det legala systemet och finansmarknaden väger tyngre än att landet inte är med i EU.

Lyckosam krock med pandemin

För många svenska företag fungerar Storbritannien som en språngbräda ut i den engelsktalande världen. Men även om landet fortfarande har en förhållandevis stark position globalt så menar Fredrik Warneryd att det är avgörande för Storbritannien att ha liknande regler som i EU även om landet inte längre ingår i den inre marknaden.

Har de svenska företagen bland era medlemmar blivit fler eller färre de senaste åren?

– Det är en viss avmattning. Många tänker en gång extra innan de expanderar till Storbritannien. Tidigare var Storbritannien ett givet val för företag som ville gå utomlands, man kunde språket och det var lätt att flytta personal från Sverige till Storbritannien om det behövdes. Så om man tittar på startup-bolagen så har det definitivt varit en avmattning sedan Brexit. Men vi ser också att intresset för att vara med har ökat bland de större och mer etablerade bolagen, som ofta har en tydligare långsiktighet i sin närvaro här.

”Tröskeln är lite högre än förut. Men jag skulle säga att ribban inte är så hög som man ibland får för sig.”

Samtidigt har Storbritannien av allt att döma ett fortsatt starkt intresse för Sverige.

– Tittar du på exportsiffror så är Sveriges export till Storbritannien nära rekordnivå och har varit relativt stabil de senaste åren. Det gick ner något efter Brexit men nu är vi nästan tillbaka på ”all time high”-nivå. Jag tror att det till viss del kan vara relaterat till försvarsindustrin.

Fredrik Warneryd pekar ut transportbranschen och finanssektorn som de områden i Storbritannien som har drabbats hårdast av Brexit. Skadorna blev dock inte lika stora som många hade befarat och båda branscherna håller nu på att återhämta sig – precis som näringslivet i stort, menar han.

Har tröskeln blivit högre för svenska företag som vill in i Storbritannien?

– Ja, tröskeln är lite högre än förut. Men jag skulle säga att ribban inte är så hög som man ibland får för sig om man bara tittar anekdotiskt på rubriker.

På ett sätt var det tur i oturen att Brexit inträffade i princip samtidigt som pandemin, menar Fredrik Warneryd. Storbritanniens utträde från den inre marknaden blev inte lika tumultartat som det kanske hade blivit om inte företag i andra länder samtidigt också hade varit tvungna att se över sina leveranskedjor. Plötsligt blev flödena till och från Storbritannien bara en av många utmaningar att hantera. När allt hade lugnat sig var gamla värdekedjor inte längre självklara och många bolag insåg vikten av att sprida riskerna och att ha en beredskap för oförutsedda händelser.

– Direkt efter Brexit var det som att Storbritannien var en pusselbit som hade ändrat form och inte längre passade in bland de andra bitarna. Men plötsligt gjordes hela pusslet om i grunden.