EU:S FRAMTID

Nya EU-ministern: Därför rasar EU:s konkurrenskraft – så ska vi vända utvecklingen

Konkurrenskraften, den inre marknaden och frihandeln hamnar i topp när Sveriges nya EU-minister Jessica Rosencrantz (M) listar sina prioriterade områden. ”Tidigare regeringar har varit lite för dåliga på att tillvarata svenska intressen”, säger hon i en exklusiv intervju med TN.

Kriget, klimatet, kriminaliteten – och konkurrenskraften. Sveriges nya EU-minister Jessica Rosencrantz tvekar inte när hon ska peka ut vilka frågor som är i fokus i Sveriges arbete i EU framöver.

– Vi brukar sammanfatta det med fyra ord på ”k”. Det här är prioriteringar som är viktiga för oss hemmavid men också på Europanivå. Vi brukar ofta återkomma till att EU-politik i grund och botten också är inrikespolitik, säger hon till TN.

Mer exakt handlar områdena om allt från att stötta Ukraina och samtidigt bygga upp Europas försvar till att hantera gränsöverskridande kriminalitet på EU-nivå. Men också att arbeta för klimatet på ett sätt som går hand i hand med ökad tillväxt. Det fjärde K:et, det om konkurrenskraft, har nämligen på ganska kort tid klättrat högt upp på EU:s agenda.

EU-kommissionens ordförande Ursula Von der Leyen har både i sina riktlinjer för den nya mandatperioden och i uppdraget till den kommande kommissionen varit tydlig med att EU:s konkurrenskraft ska genomsyra arbetet framåt.

– Det är positivt att Ursula Von der Leyen signalerar att man bibehåller en hög ambition på klimatområdet men där man också betonar att vi måste säkra Europas konkurrenskraft parallellt med det.

– Och det är väldigt glädjande att vi pratar om konkurrenskraft i dag för det gjorde vi knappt för ett par år sedan. Det har varit en medveten strategi från den svenska regeringen att få upp de här frågorna på dagordningen så att det inte bara är på USA:s västkust eller Kinas östkust som innovationer och företag växer fram.

Vill se mindre byråkrati

Som svar på frågan om vad EU konkret borde göra för att få upp konkurrenskraften tar Jessica Rosencrantz upp Mario Draghis omtalade rapport på området. Rapporten, som presenterades för ett par veckor sedan, innehåller både en ganska dyster sammanställning av EU:s nuläge och en rad förslag på vad som kan göras för att vända utvecklingen.

”Det är väldigt glädjande att vi pratar om konkurrenskraft i dag för det gjorde vi knappt för ett par år sedan. Det har varit en medveten strategi från den svenska regeringen att få upp de här frågorna på dagordningen så att det inte bara är på USA:s västkust eller Kinas östkust som innovationer och företag växer fram.”

Jessica Rosencrantz delar Mario Draghis bild av att EU behöver öka produktiviteten och innovationsförmåga. Mer konkret handlar det om saker som att fördjupa den inre marknaden, inte minst på tjänsteområdet, och att bygga en kapitalmarknadsunion för att få fram kapital för investeringar, förklarar hon.

– Men det handlar också om att minska på regelbördan och byråkratin så att det helt enkelt blir enklare att driva företag i Europa och kunna se sitt företag växa. Och därtill är det en prioritet från svensk sida att värna frihandel som en viktig del i att möjliggöra för europeiska företag att växa men också för att diversifiera våra olika handelsflöden, vilket är positivt både för konkurrenskraften och för andra aspekter i samarbetet.

– Vi delar inte alltid Mario Draghis slutsatser. Han gör en del kloka observationer som vi håller med om, men sen är vi inte förtjusta i alla delar. Men rapporten är en väldigt viktig grund för att se till att vi går från att prata till att verkligen nå konkret handling.

Mario Draghi föreslår bland annat att Europa ska ta stora gemensamma lån för att genomföra investeringar. Hur ser du på det?

– Ja, det är väl inte minst den delen jag syftar på när jag säger att vi inte är positiva till alla delar. Sverige är ju kritiskt till gemensam upplåning. Vi ser ju hellre att vi försöker få till stånd verklig konkurrenskraft genom att göra de delar jag nämnde innan. Och inte minst att få privat kapital att strömma till, det är den vägen vi ser framåt.

Står upp för frihandeln

På senare tid har de protektionistiska vindarna blivit allt starkare i världen och jättar som USA och Kina såväl som länder inom EU ägnar sig åt exempelvis tullar och subventioner i syfte att skydda det egna landets industri. Sverige har å andra sidan länge utmärkt sig som en av världens främsta förespråkare av frihandeln. När EU tidigare i år röstade om att införa tullar mot kinesiska bilar lade Sverige ner sin röst.

Sverige är trots allt ett ganska litet land, vad kan du och regeringen göra för att leda utvecklingen i den riktning med stark frihandel som ni vill se?

– Det är utan tvivel så att geopolitiken just nu kastar en skugga över världshandeln. Vi är ju av tradition ett väldigt frihandelsvänligt land som ser värdet av att handla med andra länder. Där står vi stadigt fast och jag tror att det är viktigt att ha en röst som väldigt tydligt står upp för värdet av fri handel.

– Sen måste vi så klart även se att inte minst Kina, som kraftigt subventionerar sin egen industri, ställer oss inför nya utmaningar som vi behöver diskutera noga hur vi ska hantera. Men i grund och botten står vi kvar vid att frihandel är det som har gjort världen rikare och där kommer Sverige att fortsatt stå.

Kravet: Bryt beroendet av rysk gas och olja

Parallellt med att stärka frihandeln är det klokt att sprida riskerna och inte vara allt för beroende av handel med ett eller några få länder, menar Jessica Rosencrantz.

– Det är jätteviktigt. Till exempel är det inte klokt att ha ett alltför starkt beroende av Kina när det kommer till mineraler och metaller. Det är något vi behöver jobba på, att ha en större grad av försörjning från europeisk produktion.

Trots kriget i Ukraina importerar EU fortfarande rysk gas och olja, vad tänker du om det?

– Tillgången till fossilfri el är helt avgörande för många saker som EU behöver göra nu. Det handlar om hela den gröna omställningen men också om viktiga säkerhetsaspekter.

– Från svensk sida är det väldigt tydligt att Europa måste bryta sitt beroende av rysk gas och olja. Sen är det lättare för vissa länder än för andra, men det är helt uppenbart att det är den vägen vi måste gå. Och det är klart, Sverige befinner sig i en på många sätt bra situation där vi har ett till 98 procent fossilfritt energisystem och har kommit väldigt långt. Men även vi ser att vi behöver göra stora investeringar i robust elproduktion framåt i alla fossilfria kraftslag, men inte minst en kraftig utbyggnad av kärnkraften.

Ökade investeringar i forskning

För cirka 15 år sedan var Europas och USA:s ekonomier ungefär lika stora. Men sedan dess har USA haft en helt annan tillväxt än Europa och i dag är den amerikanska ekonomin ungefär 25 procent större – samtidigt som även Kina och Indien är på tydlig frammarsch.

Vad skulle du säga är anledningen till att EU har halkat efter på det sättet?

– I stora delar av vår europeiska industri har utvecklingen sett likadan ut som i USA, men det handlar inte minst om tech-området och de nya industrierna där vi verkligen släpar efter. Och jag tror att lösningen i hög grad handlar om att göra det mindre krångligt, mindre byråkratiskt, att se över de regelverk som vi har i EU för företagande. Det är också något som Ursula von der Leyen pekar på i riktlinjerna till den nya kommissionen, att verkligen jobba med att minska regelbördan.

Utöver att minska regelbördan brukar ökade investeringar i forskning lyftas fram som en lösning på EU:s utmaningar. Jessica Rosencrantz delar den bilden.

– Forskning och utveckling är definitivt något vi behöver göra mer av. Där ser vi också att de europeiska samlade anslagen till forskning och utveckling, både privat och offentligt, är för låga om man jämför med andra delar av världen.

– Trots att vi har ett mål i EU om att medlemsstaterna ska satsa tre procent av BNP på detta så lever de flesta länder inte upp till det, Sverige är ett av få som gör det.

I Sverige finns det ju en diskussion om att vi dels överimplementerar EU-regler dels kan vara mer noggranna än andra med att rätta oss efter beslut. Vad ska Sverige konkret göra för att även få andra länder att implementera det som har bestämts?

– Man måste alltid “walk the talk”. Om vi säger att andra ska göra något så är det viktigt att själva visa vägen och det gör vi ju genom att vi faktiskt är ett av få länder som lever upp till de här tre procenten.

– Jag vill att vi över lag ska vara väldigt pådrivande och aktiva i EU-samarbetet för att komma in tidigt i processer, men också att vi när vi implementerar ny lagstiftning gör det på ett sätt som inte innebär omotiverad regelbörda. Man pratar ibland om ”goldplating” och liknande, att vi ser till att implementera lagstiftning på ett balanserat och bra sätt. Så vi kan ju själva se till att vi har en bra implementering men också trycka på andra medlemsländer att gå i samma riktning.

”Trots att vi har ett mål i EU om att medlemsstaterna ska satsa tre procent av BNP på detta så lever de flesta länder inte upp till det, Sverige är ett av få som gör det.”

I rollen som EU-minister ingår det dels att hålla ihop Sveriges intressen i EU, dels att ansvara för specifika områden som EU:s budget och vikten av rättsstatens principer. Nyligen framförde Jessica Rosencrantz tillsammans med sin finska kollega i ett brev till EU-kommissionen att de två nordiska länderna vill se en skärpning i nästa flerårsbudget. Mer exakt handlar det om att medlemsländer som får EU-bidrag ska följa EU:s gemensamma värderingar om rättsstatsprincipen, demokrati och andra grundläggande rättigheter.

Innan Brexit var ju Storbritannien en tydlig allierad till Sverige. Vilka länder ser du att vi kan samarbeta med nu?

– Jag tror att det finns en jättepotential i att samarbeta med våra nordiska och baltiska vänner. Vi har väldigt många gemensamma prioriteringar. Vi hade ett regeringsmöte med den finländska regeringen i Stockholm bara för ett par veckor sedan och det är väldigt tydligt att vi är överens om oerhört mycket. Så vi ska värna den nordisk-baltiska gruppen, men sen är jag öppen för att samarbeta med alla länder där vi kan tycka lika i olika frågor. Det är viktigt att Sverige visar - och det brukar vi också vara duktiga på - att vi kan jobba brett.

Vill skapa förståelse för svenskt skogsbruk

Jessica Rosencrantz återkommer ofta till att Sverige ska vara tidigt inne i olika processer och vara en drivande röst inom olika EU-frågor. Hon vill gärna se ett starkt samarbete mellan bland annat politik, näringsliv och civilsamhälle för att få genomslag i frågor som är viktiga för Sverige.

– Från tidigare regeringars sida, den tidigare S-regeringen, så var man lite för dålig på att tillvarata svenska intressen om det så handlar om skogen eller andra områden, och där vill jag att vi ska vara tidigt inne och samverka med andra länder för att få genomslag.

”Svensk skog eller skog över lag har en enorm möjlighet i den klimatomställningen vi ska göra. Många beskriver den som en kolsänka, det är en viktig del. Men det handlar också om att tränga ut och ersätta fossila material och det kan ett hållbart skogsbruk bidra med.”

TN har flera gånger rapporterat om hur EU-direktiv riskerar att slå mot den svenska skogsnäringen. Nyligen kom beskedet att EU:s avskogningslag skjuts fram. Men det är fortfarande oklart hur skogsindustrin ska gå hand i hand med EU:s klimatomställning.

– Jag tror att Sverige som ett skogsrikt land har ett väldigt viktigt jobb att göra i att beskriva vårt hållbara skogsbruk i EU så att vi skapar en större förståelse för hur det ser ut i till exempel Sverige och Finland som ju har ett aktivt, stort och hållbart skogsbruk. Det tycker jag är ett utmärkt exempel på något som den förra S-regeringen slarvade bort och inte var tillräckligt bra på att förklara för våra kollegor i EU.

– Den här regeringen har tänkt precis tvärtom, vi har haft Ursula Von der Leyen på besök i Sverige flera gånger där just skogen varit temat för besöket. Vi bevakar oerhört noga alla de här processerna som kan påverka skogsbruk men det grundläggande är ju att svensk skog eller skog över lag har en enorm möjlighet i den klimatomställningen vi ska göra. Många beskriver den som en kolsänka, det är en viktig del. Men det handlar också om att tränga ut och ersätta fossila material och det kan ett hållbart skogsbruk bidra med.

Jessica Rosencrantz ser positivt på att Sveriges Jessika Roswall ser ut att bli kommissionär med ansvar för miljöfrågor, en portfölj där bland annat skogen ingår.

– Det tror jag är jättebra för då har hon någonstans med sig den svenska bilden i ryggen, även om hon inte bara är kommissionär för Sverige. Vårt kunnande på det här området har förhoppningsvis också bidragit till att det blev en svensk på den portföljen. Så där ser jag en stor potential att tillvarata skogens möjligheter i omställningen och för tillväxten.