KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Parlamentarikern rasar mot regelkaoset för företagen – ”Svårare och dyrare”

Företagen måste klara den gröna omställningen, men kostnadsmassan börjar gå till överdrift, varnar Europaparlamentarikern Jörgen Warborn. Han menar att Europa på sikt riskerar att bli en fattig kontinent. ”Vi tolererar inte längre att det görs undermåliga konsekvensbeskrivningar”, säger han till TN.

– Vi måste genomföra den gröna omställningen. Men jag är ganska orolig över den kostnadsmassa som vi har lagt på företagen i och med flera av de beslut som fattades under förra mandatperioden i den europeiska gröna given.

Det säger moderaten Jörgen Warborn, som sedan 2019 varit Europaparlamentariker. Förutom uppdraget i Europaparlamentet har Jörgen Warborn flera uppdrag som företrädare för SME-företag. Bland annat sitter han med i Moderata Företagarrådet i Sverige och har under 2024 blivit ordförande både för den europeiska motsvarigheten SME Europe och SME Global. SME Global är en del av Internationella demokratiska unionen, IDU, den internationella konservativa partiunion som Moderaterna ingår i.

– Det Moderata Företagarrådet är Moderaternas organisation vars syfte är att föra samman förtroendevalda och företagare, så att man kan lära sig av varandra. Från politikens sida handlar det om att bli bättre på att förstå företagen och utforma policy därefter, men också för att företagen ska förstå hur politiker jobbar.

”Vi har sett att Europa har halkat efter”.

– I SME Europe handlar det om att kanalisera företagares frågeställningar och lyfta fram det som de anser att vi politiker måste göra för att riva hinder.

Ur ett europeiskt perspektiv så är den stora utmaningen framöver konkurrenskraften, menar han.

– Det är något som jag har pratat om sedan första dagen jag kom in i parlamentet. Men det är först nu som jag upplever att fler pratar om det, inte minst efter det svenska ordförandeskapet där den svenska regeringen lyfte fram konkurrenskraft som den högst prioriterade frågan. Det är nu det finns ett tidsfönster att påverka i konkurrenskraftfrågorna.

Det har varit tydligt under en längre tid att Europa blir omsprunget av bland annat Kina och USA, menar han.

– Vi som intresserar oss för tillväxt har länge förstått att den sker i andra delar av världen. Vi har sett att Europa har halkat efter.

Under den förra mandatperioden satsade EU på den europeiska gröna given, vilket är ett paket med politiska initiativ som ska bana väg för en grön omställning i EU.

– Det har ökat kostnadsmassan för företagen och reglerar till en minskning av utsläppen.

”USA så har man en morot och i Europa har vi en piska”.

– USA har istället satsat på Inflation Reduction Act (IRA) som ger pengar till de företag som bidrar till en minskning av utsläppen. Det vill säga i USA så har man en morot och i Europa har vi en piska, i USA blir det billigare och i Europa dyrare.

Trots att målet om att minska utsläppen är lika så finns det helt olika metoder.

– Om man då driver ett företag som tänker globalt och vill flytta en fabrik eller hela verksamheten – vart vänder du dig då om det är billigare att driva verksamhet i USA?

– Det är vår stora utmaning, vi måste vända trenden, om vi inte gör det så blir vi den fattiga delen av världen. Vi har fortfarande tid på oss, men det måste hända inom de närmsta fem åren.

I våras gick endast 53 procent av Sveriges röstberättigade för att rösta i Europaparlamentsvalet, vilket går att jämföra med riksdagsvalet 2022 där valdeltagandet för hela riket låg på 84 procent. Jörgen Warborn menar att det låga valdeltagande kan bero på flera saker.

– Dels så tror jag man upplever att EU är någonting annat än vad det faktiskt är. Både Europaparlamentet och den svenska riksdagen tar avgörande beslut för svenska intressen, men jag tror att parlamentet inte känns lika integrerat som riksdagen.

– Sedan tror jag också att en av anledningarna är att vi har för få journalister som bevakar arbetet här nere. Det finns ju några och de gör oftast ett väldigt bra arbete, men de är för få.

Han menar att det går att jämföra med den svenska mediebevakningen av amerikansk politik.

– Att bevaka USA och Washington är jätteviktigt, om man tänker på perspektivet hur det påverkar intresset. Läsare och lyssnare verkar vara fixerade vid amerikansk politik.

– Lagstiftningsprocesser är ofta komplexa. Men det är inte så stor skillnad på hur man tar beslut i EU och i Washington.

”Vi ska driva principen om en ut – två ut”.

I EU är 99 procent av alla företag SME-företag och de sysselsätter 85 miljoner människor, enligt statistik från EU-kommissionen. En av de största utmaningarna för de europeiska bolagen framöver är den ökande regelbördan – som till stor del kommer ifrån EU-institutionerna. På svensk nivå har regeringen inrättat ett implementeringsråd som bland annat ska verka för att EU-lagstiftning inte ska genomföras över miniminivå i Sverige.

– I ett europeiskt perspektiv så skulle jag vilja lyfta fram det som en framgång att vi i parlamentet har lyckats få Kommissionen att gå med på principen om en in en ut. Och då är det inte i form av att en ny lagstiftning ska in och en ut, utan man ska helt enkelt räkna ut vad olika lagstiftningar kommer att kosta för företagen.

– Detta är nu en princip som Kommissionen ska arbeta efter.

Det handlar om att både minska rapporteringskraven och den administrativa bördan, berättar Jörgen Warborn.

– Vi vill driva att Kommissionen ska minska rapporteringskravet med 25 procent.

I Europaparlamentet ingår de svenska Moderaterna och Kristdemokraterna i partigruppen European People's Party (EPP).

– Från Moderaternas sida är vi nöjda med att få med hela EPP-gruppen på att vi ska driva principen om en ut – två ut. Det vill säga att för varje euro ett nytt lagförslag kostar företagen i form av ny regelbörda så ska vi ta bort två euro. Det sätter ett oerhört tryck på Kommissionen. Det här är ett väldigt starkt krav.

”Vi har för mycket regelbörda”

Han menar att även om Kommissionen ska göra konsekvensanalyser, så händer det att det inte görs eller så görs det alldeles för undermåliga konsekvensanalyser som bland annat inte innehåller kostnadsberäkningar. EPP kommer framöver att rösta nej till alla lagförslag som inte passerat den så kallade Regulatory Scrutiny Board, nämnden för lagstiftningskontroll, berättar han.

– Om det inte finns en komplett konsekvensbeskrivning som har passerat the Regulatory Scrutiny Board rösta nej, oavsett vilket politiskt förslag det är. Vi tolererar inte längre att det görs undermåliga konsekvensbeskrivningar.

– Vi driver också frågan om att man ska ha konkurrenskraftscheck, vilket innebär att vi vill se att konsekvensanalyserna ska innehålla en analys om förslaget är förmånligt för europeisk konkurrenskraft eller inte. Har det inte det så kommer vi rösta nej, oavsett vilket förslag det är.

Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har i sina så kallade mission letters lyft in att de allra flesta kommissionärerna ska jobba med ”simplification”. En av kommissionärerna, Valdis Dombrovskis har också fått ett övergripande ansvar implementering och förenkling.

– Nu börjar en ny mandatperiod och vi kommer se nya kommissionärer och då blir det ännu viktigare att trycka på de här frågorna, så att varje kommissionär känner ett ansvar att leverera.

– Det är ett problem av att vi har för mycket regelbörda redan. Det gör att det blir svårare och dyrare att driva bolag i vår del av världen än vad det är på andra ställen. Så vi måste minska regelbördan. Det gäller att bearbeta Kommissionen och alla tjänstemän på Kommissionen och kommissionärerna för att få detta att hända i verkligheten.