EU:S FRAMTID

TN reder ut: Så skapas nya kommissionen – därför kan vissa underkännas

Innan EU får en ny kommission måste alla kommissionärer först godkännas av parlamentet. TN reder ut hur utfrågningarna går till och varför vissa kan underkännas.

EU kommer snart att ha en ny kommission på plats, men först väntar långa bakgrundskontroller och utfrågningar.

– När det gäller den nya kommissionen och de nya kommissionärerna så började vårt jobb i EPP en tid före Europaparlamentsvalet, då vi bestämde vilka våra politiska riktlinjer framöver, säger Pete Pakarinen.

Han är en av den konservativa och kristdemokratiska partigruppen EPP:s pressrådgivare som ansvarar över budget- och strukturpolitikens arbetsgrupp samt för kommittén för jordbruk och landsbygdsutveckling. Från EPP:s politiska partier, där bland annat svenska Kristdemokraterna och Moderaterna ingår, kommer 14 kommissionärer. Däribland den svenska moderaten Jessika Roswall.

– Inom EPP har vi ett starkt samarbete och vi har lagt fram de riktlinjer vi har framöver och det är kommissionärerna införstådda med. Våra prioriteringar framöver är bland annat att konkurrenskraft, säkerhetsfrågor och att minska regelbördan.

Få ordförande på plats

I juni gick miljontals EU-medborgare till valurnorna för att rösta fram ledamöter till det nya Europaparlamentet. Ett av de första uppdragen som de invalda parlamentarikerna fick var att rösta fram EU-kommissionens ordförande. Den 18 juli valdes tyskan Ursula von der Leyen till EU-kommissionens ordförande, en roll hon haft sedan 2019.

– Von der Leyen valdes efter en debatt med ledamöterna i EU-parlamentet, där hon först fick lyfta fram sina prioriteringar och sedan ställde ledamöterna frågor till henne, säger Pete Pakarinen.

Efter debatten genomfördes en omröstning där de närvarande 401 ledamöter röstade för, 284 emot och 22 lade ner sina röster eller avgav ogiltiga röster. Europaparlamentet har 720 ledamöter som utsetts av väljarna i EU:s 27 medlemsstater.

Efter att en ny kommissionsordförande har valts skickar den personen brev till EU-ländernas stats- och regeringschefer och uppmanar dem att föreslå sina kandidater till EU-kommissionärsposterna. Den 8:e juli i år meddelade den svenska regeringen att de valt att nominera EU-minister Jessika Roswall till ny svensk EU-kommissionär för perioden 2024–2029.

– Jessika Roswall har lång erfarenhet av att jobba med EU-frågor, i riksdagens EU-nämnd och som Sveriges EU-minister. Hon har varit central i arbetet med det framgångsrika svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd under 2023 och har ett brett kontaktnät i EU, sa statsminister Ulf Kristersson i ett pressmeddelande då.

Politiska riktlinjer

Den 18 juli 2024 presenterade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sina politiska riktlinjer för nästa EU-kommission 2024-2029 inför Europaparlamentet. Och den 17:e september presenterade Ursula von der Leyen sina så kallade mission letters till kommissionärerna.

Mission letters kan beskrivas som uppdragsbeskrivningar och Jessika Roswall har officiellt blivit nominerad till EU-kommissionär för miljö, vatten och cirkulär ekonomi.

– Ursula von der Leyens förra kommission var väldigt fokuserad på den europeiska gröna given som innebar väldigt mycket regelbörda, vilket också var kritiserad av många.

– Nu kommer nästa kommission fokusera på konkurrenskraft och säkerhet i och med att vi har ett annat säkerhetsläge i Europa med ett krig i Ukraina.

Framöver kommer EU-kommissionen för första gången att ha en kommissionär med fokus på försvar. Det är litauern Andrius Kubilius som föreslagits bli EU-kommissionär för försvar och rymd. Samtidigt har finskan Henna Virkkunen fått ansvar för teknisk suveränitet, säkerhet och demokrati och Estlands Kaja Kallas har utrikesfrågor och säkerhetspolitik på sitt bord.

– Från ett nordiskt och baltiskt perspektiv är det väldigt bra att vi har flera kommissionärer som ska driva frågor om säkerhet och försvar. Säkerhet är inte bara militäriskt, utan det handlar också om vår egen försörjningsförmåga.

Dags för utfrågningar

Snart börjar utfrågningarna av de föreslagna kommissionärerna i parlamentet. Utfrågningarna kommer att ske i respektive utskott och varje session tar cirka tre timmar.

Ett utskott har mellan 25 och 90 ledamöter och lika många suppleanter. Kandidaterna måste också svara på skriftliga frågor som utarbetats av parlamentets utskott. Ledamöterna kan också få förslag på frågeställningar från lobbyister som de sedan tar med sig vidare till själva utfrågningarna.

– Nu förbereder sig kommissionärerna på vad utskottet kan vilja veta mer om. När det sedan är dags för själva utfrågningen kommer varje ledamot i respektive utskott få fråga kommissionärer om deras portfolion. Innan utfrågningarna börjar så görs även bakgrundskoller på kommissionärerna, däribland ekonomisk integritet, säger Pete Pakarinen.

– Därefter ska utskotten besluta eller även rösta rösta om de vill godkänna kommissionären, eller om de vill ha en till utfrågning.

Kan nekas

Förra gången blev till exempel polacken Janusz Wojciechowski först nekad och fick komma tillbaka för en till utfrågning, berättar Pete Pakarinen.

– Då var ledamöterna lite osäkra på om portföljen som EU-kommissionär för jordbruk verkligen passade honom, men efter en andra utfrågning så blev han till slut godkänd.

– Utskotten kan också be von der Leyen att byta portfölj på en kommissionär.

Men ledamöterna kan också välja att rösta nej till en kommissionär. Ett känt exempel är italienaren Rocco Buttiglione som föreslogs som kommissionär 2004 av Silvio Berlusconi.

– Under utfrågningarna kom det fram att han uttalat sig väldigt negativt om homosexuella och då sa det aktuella utskottet att de inte ville se den kandidaten.

Men man ska komma ihåg att om ledamöterna väljer att neka en kommissionär, så kommer samma regering skicka en ny kandidat.

– Om ett problem bara är att en kommissionär tillhör en viss partigrupp kommer det alltså inte spela någon roll om utskottet röstar nej, det kommer fortfarande att föreslås en ny kommissionär från samma regering.

– Oavsett så är det väldigt viktigt att kommissionärerna lyssnar in på vad parlamentet vill och det är därför som de här utfrågningarna görs.

Utfrågningarna kommer att pågå mellan 4 och 12 november.

– Den nya kommissionen måste väljas med så kallad enkel majoritet, det vill säga genom namnupprop. Just nu är omröstningen planerad att äga rum under i slutet av november i Strasbourg.