DEBATTEN OM GÅRDSFÖRSÄLJNING

Professor: Därför vill Portugal stoppa svensk gårdsförsäljning – ”Det blir avgörande”

I sista stund valde Portugal att protestera mot Sveriges planer på att införa gårdsförsäljning. Vad är det med förslaget som får vinlandet Portugal att se rött? Och hur allvarlig är situationen? ”Sverige måste inte följa vad kommissionen säger men om man inte gör det så ber man nästan om att ett överträdelseärende inleds", säger Jörgen Hettne, professor i handelsrätt, till TN.

Vin, sprit, cider eller öl spelar ingen roll så länge företaget i fråga håller sig under den tillåtna tillverkningsmängden för respektive dryck och inte är knuten till någon större koncern. Dessutom måste vinproducenter själva odla sina druvor och konsumenterna får bara köpa med sig en begränsad mängd och endast handla efter att de deltagit i ett betalt studiebesök hos producenten.

Med det upplägget skulle Sveriges variant på gårdsförsäljning utgöra ett välbalanserat förslag som både skulle värna detaljhandelsmonopolet och vara förenligt med EU-rätten, menade regeringen när den presenterade sitt lagförslag i början av juni i år. Förslaget, som i Sverige möttes av både hyllningar ock kritik, skickades kort därpå raka vägen till EU-kommissionen för en översyn.

– Nu hoppas jag att EU-kommissionen inte sätter några käppar i hjulet så att den nya lagstiftningen kan vara på plats lagom till nästa sommar, sa Johan Hultberg (M), riksdagsledamot i socialutskottet, till TN i samband med att lagförslaget offentliggjordes.

Men en del käppar i hjulet blev det trots allt. Väl framme i Bryssel möttes lagförslaget först av en kommission som ville ha kompletterande upplysningar angående hur förslaget skulle påverka tjänsteleverantörer i andra EU-länder, varpå Sverige fick förtydliga att det inte är något problem eftersom försäljningen inte ska ske på distans utan bara på fysiska försäljningsställen i Sverige.

Kritiken: Diskriminerande och oproportionerligt

Det beskedet hjälpte dock inte för att blidka de två internationella vinorganisationer som i nästa veva framförde att de ansåg det orättvist och inte förenligt med reglerna om fri rörlighet på den inre marknaden att svenska vinproducenter skulle få tillgång till en egen försäljningskanal som per automatik skulle vara stängd för alla andra europeiska producenter. På det följde dessutom kritik från 13 olika nykterhets- och hälsoorganisationer, som också sågade Sveriges planer vid fotknölarna.

Men det var först den 7 oktober, den sista dagen att inkomma med synpunkter, som Portugal valde att sätta ner foten genom att skicka avlägga ett så kallat detaljerat yttrande. I yttrandet framgår det att Portugal anser att det svenska lagförslaget ”strider mot det befintliga svenska monopolet på försäljning av alkoholdrycker”, att det ”skapar hinder för den fria rörligheten för varor inom EU:s inre marknad” och att det ”utgör en diskriminerande och oproportionerlig åtgärd i handeln mellan medlemsstaterna”.

– Det är ganska vanligt att olika intresseorganisationer skickar in synpunkter när ett medlemsland presenterar en planerad lagändring. Men att ett annat medlemsland avger ett detaljerat yttrande på det sätt som sker här är ovanligt. Det normala är att landet som vill införa ny lagstiftning redan har säkerställt att det är kompatibelt med EU-rätten innan det lämnas in, säger Johanna Bernsel vid EU-kommissionens presstjänst i Bryssel, till TN.

Hon förklarar att det bara är EU-kommissionen och de 27 medlemsländerna som kan komma med detaljerade yttranden, och att de väger tyngre än synpunkter från intresseorganisationer. När ett detaljerat yttrande inkommer måste det land som lade fram det ursprungliga förslaget återkomma med ett svar.

”Om Sveriges förslag krockar med EU-rätten är det bättre att reda ut det nu än att man kommer på det efter att en lag har införts.”

Det innebär att EU:s så kallade frysningsperiod på tre månader har förlängts till det dubbla och att Sverige nu tidigast kan gå vidare med lagändringen den 8 januari 2025.

– Men det är viktigt att komma ihåg att det här inte är en domstolsprocess utan snarare en granskning som ska säkerställa att det blir rätt från början. Om Sveriges förslag krockar med EU-rätten är det bättre att reda ut det nu än att man kommer på det efter att en lag har införts, säger Johanna Bernsel.

Professorn: ”Väntat med ett yttrande”

Jörgen Hettne, professor i handelsrätt vid Ekonomihögskolan i Lund och senior rådgivare vid Svenska institutet för Europa­politiska studier, menar att ett detaljerat yttrande var väntat i den här frågan med tanke på dess principiella vikt. Han hade till och med trott att det skulle komma från EU-kommissionen snarare än från ett enskilt land, säger han när TN når honom för en intervju.

– Kommissionen kanske hade för avsikt att göra det, men valde att avstå nu när Portugal hann före. Det är svårt att veta. Men att det skulle komma ett detaljerat yttrande var ganska förutsägbart, om du frågar mig. Nu ankommer det på Sverige att övertyga kommissionen om att förslaget är förenligt med EU-rätten.

Hade det vägt tyngre om det hade varit EU-kommissionen som kommit med ett yttrande?

– Det hade nog upplevts som allvarligare men den tidsperiod som Sverige måste vänta blir densamma.

Senast den 8 januari måste Sverige skicka in ett svar på Portugals synpunkter och i samband med det förklara vilka åtgärder som ska vidtas. Det finns tre alternativ: att återkalla den ursprungliga utkasttexten, att motivera dess bibehållande eller att ändra vissa bestämmelser för att göra dem kompatibla med EU:s lagstiftning.

”Det är helt avgörande att Sverige får kommissionen med sig.”

Så sent som den 10 oktober meddelade socialminister Jakob Forssmed (KD) att planen fortfarande är att införa gårdsförsäljning från och med den 1 juni 2025, så att återkalla förslaget verkar av allt att döma inte vara aktuellt.

– Vi har förstås haft med i våra kalkyler att EU-processen kan ta en liten stund, sa Jakob Forssmed nyligen till TT.

Gårdsförsäljning har utretts i Sverige vid tre tillfällen. Jörgen Hettne medverkade som expert i den andra utredningen, som presenterades år 2010, och har med andra ord följt frågan länge.

”Det är ett vanligt argument, eller kanske snarare skrämselpropaganda från kritikernas sida, att om Sverige hamnar i EU-domstolen i ett senare skede så skulle hela detaljhandelsmonopolet falla.”

Hans bedömning är att det nu blir avgörande för den svenska regeringen att ha EU-kommissionen på sin sida om den väljer att gå vidare med lagförslaget. Hans gissning är att det just nu pågår diskussioner mellan Sverige och kommissionen angående hur förslaget ska utformas för att den ska ställa sig bakom det.

– Sverige måste inte följa vad kommissionen säger men om man inte gör det så ber man nästan om att ett överträdelseärende inleds. Därför menar jag att det är helt avgörande att Sverige får kommissionen med sig. Och det går inte att veta exakt hur EU-kommissionen, eller EU-domstolen för den delen, ställer sig till vårt upplägg för det har inte prövats tidigare.

I den svenska debatten dras ofta paralleller till Finland, som både har gårdsförsäljning och ett alkoholmonopol. Men enligt Jörgen Hettne är det svenska förslaget väldigt olikt det finska regelverket, något som även Lagrådet nyligen påpekade.

Kan bli prövning i EU-domstolen

Även om regeringen reviderar lagen innan den införs nästa år, och till på köpet får med sig kommissionen, kan det inte uteslutas att lagen längre fram blir föremål för en prövning i EU-domstolen. Och om det blir en sådan prövning stämning finns det förstås ingen garanti för att den svenska regleringen anses förenlig med EU-rätten.

– Det är ett vanligt argument, eller kanske snarare skrämselpropaganda från kritikernas sida, att om Sverige hamnar i EU-domstolen i ett senare skede så skulle hela detaljhandelsmonopolet falla för vid det laget finns inget fullskaligt monopol och inte heller en folkhälsobaserad alkoholpolitik, konstaterar Jörgen Hettne.

Han anser dock att det är osannolikt att en domstolsprocess skulle påverka hela det svenska monopolet eftersom det endast skulle vara gårdsförsäljningen som prövas, vilket för övrigt har skett rörande Finland.

”Min åsikt har hela tiden varit att vi inte kan lägga 15 år till på att i Sverige diskutera om det här är förenligt med monopolet eller inte. Det tar tid och resurser och leder ingenstans.”

En liknande process har tidigare ägt rum angående Systembolaget i samband med att Sverige gick med i EU. Den gången ställde sig EU-kommissionen på Sveriges sida, bland annat eftersom vi redan hade gått EU till mötes genom att avskaffa andra delar av alkoholmonopolet. Det som i Sverige brukar beskrivas som ett ”undantag” från EU:s regler är alltså mer korrekt utfallet av en dom, förklarar Jörgen Hettne.

Vad tänker du om argumentet att Sveriges gårdsförsäljning bara skulle avse väldigt små volymer? Det finns ju gränser både för hur mycket man får producera och hur mycket som får säljas.

– Jo, men även om man som i Sveriges förslag kan hävda att det rör sig om små volymer så är det ändå principiellt så att inhemska produkter inte får gynnas framför utländska på EU:s inre marknad. Det finns möjlighet till undantag, men öppnas det för undantag i det här fallet finns det så klart en risk att andra stater också vill göra undantag. Begränsningen av den svenska gårdsförsäljningen till små volymer av svenska varor grundas dock på hälsoskäl, det ska inte bli en kommersiell försäljningskanal.

– Min åsikt har hela tiden varit att vi inte kan lägga 15 år till på att i Sverige diskutera om det här är förenligt med monopolet eller inte. Det tar tid och resurser och leder ingenstans. Det är därför viktigt att det nu prövas på EU-nivå.

Kunde Sverige ha konstruerat förslaget på ett annat sätt för att göra det mer EU-kompatibelt?

– Det hade varit svårt. Det första förslaget som vi tog fram i 2010 års utredning var inte diskriminerande på något sätt men samtidigt bedömdes det som fullständigt politiskt omöjligt att få igenom i Sverige, säger Jörgen Hettne, och tillägger att han inte heller var helt nöjd med det förslag som då lades fram.

– I det nya förslaget tycker jag att man har gjort vad man kan för att göra det så lite marknadssnedvridande som möjligt. Med alla regler blir det inte tal om en riktig försäljningskanal utan allt blir väldigt kontrollerat, jag menar att det går hand i hand med ett bevarat monopol och den nuvarande svenska alkoholpolitiken. Sen kommer det säkert finnas en del som har synpunkter på det i alla fall.

”Om kommissionen inte håller med oss så finns det nog inte mycket att göra. Då får vi helt enkelt inse att det inte går att både äta kakan och ha den kvar.”

Rent formellt finns det nästan inget EU-kommissionen eller något enskilt land kan göra för att stoppa den svenska regeringens planer. Det enda sättet skulle vara om kommissionen kan hänvisa till en kommande förordning eller ett direktiv som ska gälla i hela EU. Men att det skulle ske kopplat till gårdsförsäljning menar Jögen Hettne är uteslutet.

– Men även om kommissionen ger grönt ljus så finns det som sagt ingen garanti för att ingen väljer att ifrågasätta den svenska ordningen för gårdsförsäljning längre fram. På några års sikt kan det bli en prövning i EU-domstolen. Och det är då det kommer att göra stor skillnad om Sverige har kommissionen på sin sida.

Och om det inte blir så?

– Om kommissionen inte håller med oss så finns det nog inte mycket att göra. Då får vi helt enkelt inse att det inte går att både äta kakan och ha den kvar.

– Men jag tillhör dem som tycker att det är värt att testa. Det är ett bra förslag som borde gå att genomföra och jag menar att det borde vara förenligt med EU-rätten. Men helt säker kan man förstås inte vara.

Varför tror du i så fall att Portugal protesterar?

– Jag tror att det är ett gediget lobbyarbete som ligger bakom deras yttrande. Många av argumenten känns igen från det som olika organisationer brukar framföra i frågan. Vinproducenter och nykterhetsorganisationer brukar stå långt ifrån varandra men i det här fallet så har de ju uppenbarligen ett gemensamt intresse.

TN har sökt socialminister Jakob Forssmed (KD).