TYSKLANDS EKONOMI

Tysk stjärnekonom om landets kris: ”Kärnkraften är elefanten i rummet”

Stefan Kooths är professor i ekonomi vid BSP-högskolan i Berlin och forskningsdirektör vid Institutet för världsekonomi (IFW) i Kiel. Bild: IfW Kiel, Michael Stefan, Mostphotos, AP Photo/Martin Meissner

Europas ekonomiska motor fortsätter att hacka. Tyskland befinner sig i en djup svacka med recession, en krisande industri, en handfallen och oenig regering – och ett urholkat energisystem. ”Kärnkraften är elefanten i rummet som ingen vill prata om”, säger Stefan Kooths, ekonomiprofessor och forskningsdirektör vid ansedda Kiel-Institutet.

Farhågorna för tysk ekonomi kvarstår. Tidigare prognoser tydde på en återhämtning för 2024, men nu beräknas ekonomin krympa med 0,2 procent, enligt näringsminister Robert Habeck.

Det är andra året i rad som Europas största, och världens tredje största, ekonomi minskar. Därmed är Tyskland också det enda G7-landet där ekonomin väntas krympa.

AI-sammanfattning

Tysklands ekonomi beräknas minska med 0,2 procent under 2024, rapporterar näringsminister Robert Habeck.

Ekonomiprofessor Stefan Kooths från IfW i Kiel nämner strukturella problem som en stor orsak.

Energipolitiken och stängningen av kärnkraftverk är ett stort misstag, anser Kooths.

Tyskarna har hög sparbenägenhet med 21,2 procent av sin disponibla inkomst sparad.

Regelverk och byråkrati har försvårat för små och medelstora företag, ryggraden i ekonomin.

Tyskland står inför demografiska utmaningar och en politisk splittring inför nästa val.

Orsakerna och förklaringarna är många, och har diskuterats flitigt bland landets ekonomer på sistone. En av dem är Stefan Kooths, ekonomiprofessor och forskningsdirektör vid ett av Tysklands ledande konjunkturinstitut – IfW (Institut für Weltwirtschaft) i Kiel.

Han är knuten till den schweiziska tankesmedjan Liberales Institut och även ordförande i Hayek-sällskapet. I sin sistnämnda roll delade han nyligen ut den årliga utmärkelsen Hayek-medaljen till Argentinas president Javier Milei.

– Det som förklarar den nuvarande dynamiken i ekonomin är att vi har en nedåtgående produktionskapacitet. Under 2024 är vår kapacitet 4 procent lägre än vad vi förväntade oss. En sådan nedgång i den totala ekonomiska aktiviteten är enorm. Detta beror på strukturella problem som har blivit allt tydligare, säger han.

Misstag att stänga kärnkraften

Enligt Stefan Kooths står Tyskland inför flera utmaningar samtidigt. Energipolitiken utgör ett stort, grundläggande dilemma.

– Vi behöver en långsiktig energiproduktion som är hållbar, men vi är beroende av förnybara energikällor som är mer oförutsägbara. Detta är något som andra länder också står inför, men Tyskland måste reformera sitt sätt att hantera dessa frågor.

Att Tyskland tidigare i vår stängde sina tre sista aktiva kärnkraftverk var ett stort misstag, anser Stefan Kooths.

– Det var problematiskt. Vi behöver en energipolitik som kombinerar förnybara källor med stabila och pålitliga energikällor som kärnkraft. Att stänga ner kärnkraften har ökat kostnaderna och lagt extra press på ekonomin. Det är den stora elefanten i rummet, säger han.

I Tyskland spenderar inte heller befolkningen sina pengar. Och sparandet är rekordhögt (med undantag för pandemin). Tyskarna sparar i genomsnitt 21,2 procent av sin disponibla inkomst, enligt Eurostat.

– Jämfört med andra länder är sparandet i Tyskland fortfarande betydligt högre, säger Stefan Kooths.

Genomsnittet i EU för andra kvartalet 2024 var 15,7 procent.

Byråkrati hindrar jobbtillväxt

Många förknippar Tyskland med framgångsrik och pålitlig industri, men likaså byråkrati. Stefan Kooths understryker att små- och medelstora företag är avgörande för tysk ekonomi – det finns över tre miljoner och mer än 50 procent av landets arbetsstyrka jobbar där – och regelverken har blivit för krångliga.

– Reglerna för företag, som exempelvis EU:s taxonomi och övervakningen av leveranskedjor, har blivit för byråkratiska. Detta påverkar produktiviteten och särskilt de medelstora företagen, som är ryggraden i den tyska ekonomin.

”Vårt system är inte robust nog för de demografiska förändringarna som nu påverkar den tyska ekonomin”, säger Stefan Kooths, professor i ekonomi vid BSP-högskolan i Berlin och forskningsdirektör vid Institutet för världsekonomi (IFW) i Kiel. Bild: Daniel Bockwoldt

Tyskland må ha strukturella problem som gör att landet sticker ut, men samtidigt brottas man också med likartade bekymmer som andra länder i EU, exempelvis demografi och arbetskraft.

– Vårt system är inte robust nog för de demografiska förändringarna som nu påverkar den tyska ekonomin. Från och med nästa år kommer arbetskraften i Tyskland att minska, vilket också spelar en stor roll när det gäller att locka arbetskraft från utlandet, säger Stefan Kooths.

Epitetet “Europas sjuke man” tilldelades Tyskland första gången 1999, då landet försökte navigera genom de kostsamma utmaningarna som den ekonomiska återföreningen mellan öst och väst innebar. En statisk arbetsmarknad ihop med dämpad exportefterfrågan fick arbetslösheten att nå över 10 procent.

Politisk splittring försvårar

Förra hösten, då det stod klart att ekonomin skulle krympa, började det återigen talas om en tysk ekonomisk sjukdom. Men hur rättvis är den beskrivningen?

– Den är rättvis, men om vi tittar på arbetsmarknaden kan man säga att dagens Tyskland är i ett mycket bättre läge än för 20 år sedan. Arbetslösheten är lägre och arbetsmarknaden är i bättre form. Ta exempelvis bilindustrin. Tyska exportörer är fortfarande starka på den globala marknaden, trots konkurrensen från Kina, säger Stefan Kooths.

Senast det begav sig hette förbundskanslern Gerhard Schröder, numera persona non för sin närhet till Putin och Kreml. Men då genomfördes en rad reformer inom bland annat pensions- och skatteområdet som positionerade Tyskland som Europas ekonomiska motor.

Nu leds Berlin av den så kallade trafikljuskoalitionen, bestående av socialdemokratiska SPD, liberala FDP och De gröna, där en regeringskris aldrig tycks långt bort.

– Det finns en politisk splittring som försvårar möjligheten att genomföra nödvändiga förändringar. Valkampanjen har redan börjat inför nästa hösts förbundsdagsval, men just eftersom det är val relativt snart så har jag svårt att se några reformer i nära förestående framtid, säger Stefan Kooths.