EU:S FRAMTID

EU gör sig redo för handelskrig – ”Förbereder oss på det värsta”

EU förbereder sig för att snabbt kunna slå tillbaka mot USA om Donald Trump blir vald till president och inför höga tullar mot Europa. En expertgrupp har tillsatts och enligt källor till TN förbereds en lista med varor som skulle kunna drabbas av repressalier.

Kommissionen har bildat en särskilt grupp med handelsexperter, informellt kallad Trumpgruppen, för att EU snabbt ska kunna besvara amerikanska tullar och handelshinder med egna, kännbara motåtgärder.

En lärdom från Trumps första presidentperiod 2017-2021 var att han inte gick vidare med nya tullar när EU besvarade första vågen hårt.

“Vi hoppas på det bästa men förbereder oss på det värsta. Förra gången var vi rätt oförberedda,” säger en källa i kommissionen till Tidningen Näringslivet.

Oavsett vem som blir president kommer kommissionen signalera att man är redo till en konstruktiv dialog och förhandling. Helst skulle kommissionen vilja att befintliga amerikanska tullar förhandlas ned. Men om det skulle behövas är det kommissionens uppgift att försvara unionens intressen, säger källan. Även om det betyder att sätta hårt mot hårt.

Hårda motåtgärder direkt för att få Trump att förhandla anses bättre än små, försiktiga steg som trappas upp långsamt.

Hemlig lista

Trumpgruppen håller på att ta fram en lista med varugrupper som skulle kunna drabbas av repressalier vid behov. Listan hålls mycket hemlig. Varor som hamnar i skottgluggen behöver inte nödvändigtvis vara samma som USA tullbelägger. Världshandelsorganisationen WTO:s regler tillåter ett rätt fritt urval.

I ett senare skede, om repressalier börjar bli aktuella, ska EU-länderna få lämna synpunkter på listan. Först måste Trump vinna valet, ta plats i Vita huset och börja föra politik.

Ett krav är att alla EU:s motåtgärder ska vara förenliga med WTO-reglerna. Även om USA (och Kina) allt mer ignorerar dessa regler kämpar EU för att hålla liv i det regelbaserade internationella systemet.

Trump, som kallar sig själv ”a tariff man”, har hotat införa importtullar över hela linjen på 10 procent mot omvärlden, ett hot som sedan har hissats till 20 procent. Målet är att tvinga företag att flytta tillverkning till USA. Kina hyser han särskilt agg mot och har hotat med en tull på 60 procent på kinesiska varor. Trump har också visat missnöje med hur EU behandlar amerikanska techjättar, som när EU-domstolen slog fast att Apple måste betala 13 miljarder euro i kvarskatt till Irland.

Hög beredskap

EU-länderna vill inte vara oförberedda den här gången om det blir en andra mandatperiod för Trump. En hel del samordning krävs bland de 27 medlemsländerna.

Den 7 november, två dagar efter USA-valet, möts EU-ländernas experter i handelspolitiska kommittén. Samma dag och dagen efter träffas ledarna från de 27 medlemsländerna i Budapest, första dagen tillsammans med 17 andra europeiska ledare och andra dagen själva. De väntas dra de första slutsatserna av valresultatet på många områden, inklusive Rysslands krig mot Ukraina. Vid Budapestmötet ska ledarna även diskutera EU:s konkurrenskraftsagenda.

Dessutom håller kommissionen nu många möten med EU-länderna på ambassadörsnivå om olika scenarier inom politikområden.

Lärdomen från Trump 1

Lärdomen från Trumps första fyra år var att han bromsade sina tullförslag när EU – under handelskommissionär Cecilia Malmströms ledning -- satte hårt mot hårt. I juni 2018 införde Trumpadministrationen tullar på 25 procent för stål och på 10 procent för aluminium som importerades från EU, totalt värda 6,4 miljarder euro. Européerna blev förvånade när Trump använde sig av en lag som ska skydda USA:s nationella säkerhet mot dem, USA:s allierade.

Samma månad svarade EU med motåtgärder. EU införde importtullar på 25 procent på amerikanska varor värda 2,8 miljarder euro. Bland varorna fanns Harley-Davidson-motorcyklar, Levi Strauss jeans och Bourbon whiskey. Repressalierna riktades avsiktligt mot delstater med starkt stöd för Trump.

2019 hotade Trump med tullar på europeiska bilar. EU förklarade att man hade gjort klart en ny lista med amerikanska varor som skulle drabbas av strafftullar. Då stannade Trump. Det blev inget av biltullarna, även om hoten fortsatte en tid.

Biden – en artig protektionist

När Joe Biden blev president 2021 ändrades samarbetsklimatet, men inte USA:s protektionistiska inriktning.

”Biden var mycket artigare och inte så oförutsägbar, men fortfarande protektionist,” säger en EU-källa.

Borta var den vice president Biden som i februari 2013 sa att USA och EU borde avsluta frihandelsavtalet Transatlantic Trade and Investment Partnership ”på en bensintank”, alltså mycket snabbt.

I oktober 2021 suspenderade i alla fall Bidenadministrationen skyddstullarna på europeiskt stål och aluminium, som Trump hade infört. Men de avskaffades inte. Pausen löper ut i mars nästa år. EU har svarat med att suspendera sina motåtgärder.

Om Kamala Harris blir president väntas hon i stort följa Bidens spår inom handelspolitiken, säger källor i kommissionen. Hon har kallat Trumps allmänna tullhöjning för en nationell omsättningsskatt som skulle kosta en amerikansk genomsnittsfamilj 4.000 dollar per år. Men USA:s tullar på kinesiska elbilar kommer hon att behålla.

Även om Harris är mindre protektionistisk än Trump innebär hennes vallöften om stora statsstöd till tillverkningsindustrin problem för europeisk industrin. Bidens enorma gröna subventionspaket Inflation Reduction Act på 890 miljarder dollar har lockat europeiska investeringar till USA.

På EU-sidan är i varje fall beredskapen god inför möjliga handelskrig, menar kommissionen.