USA:S EKONOMI

USA-valet – så funkar det

Demokraternas presidentkandidat, vicepresident Kamala Harris, samt Republikanernas dito, expresident Donald Trump. Bild: AP/TT

Den 5 november går amerikanerna till valurnorna för att utse landets nästa president. Här är en snabbguide till valet i USA.

Vad sker den 5 november?

Då hålls val i USA:s alla 50 delstater samt District of Columbia där huvudstaden Washington ligger. Medborgare över 18 år som har registrerat sig får rösta i presidentvalet – och även i kongress- och delstatsval samt lokala folkomröstningar.

.

Vilka är presidentkandidaterna?

USA domineras av två partier: Republikanerna och Demokraterna. De utser sin presidentkandidat vid konvent sommaren före valet, baserat på resultatet i primärval.

I år är expresident Donald Trump återigen Republikanernas kandidat. Han har valt Ohiosenatorn JD Vance som vicepresidentkandidat.

På den demokratiska sidan hoppade president Joe Biden i somras av och ställde sig bakom sin vicepresident Kamala Harris, som blev kandidat efter en digital omröstning i partiet. Hennes vicepresidentkandidat är Minnesotaguvernören Tim Walz.

Det finns också en rad oberoende kandidater.

.

Hur går valet till?

Väljarna röstar inte direkt på en presidentkandidat, utan på elektorer – ett slags ombud som utser presidenten. Hur många elektorer en delstat har beror på dess folkmängd och matchas av antalet ledamöter i kongressen (där alla har två senatorer och ett varierande antal representanthusledamöter).

Vinnaren i en delstat tar alla elektorer, utom i Maine och Nebraska, där de fördelas proportionerligt.

Systemet gör resultatet förutsägbart på de flesta platser. Men i de så kallade vågmästarstaterna står det och väger mellan demokratisk och republikansk majoritet, och det är här valet faktiskt avgörs.

.

Vilka är vågmästarstater i år?

Wisconsin, Michigan, Pennsylvania, North Carolina, Georgia, Arizona och Nevada. Samt ett valdistrikt i Nebraska.

.

Vad står partierna för?

Republikanerna är ett konservativt, företagarvänligt parti som ofta argumenterar för låga skatter, avreglering och liten statsapparat. Företrädare brukar försvara rätten att bära vapen och många är abortmotståndare.

Demokraterna har större tilltro till staten för att skapa välfärd samt bygga upp system för utbildning, hälsovård och infrastruktur. Har traditionellt varit starkt bland akademiker, arbetare och etniska minoriteter, men i de sistnämnda grupperna börjar stödet luckras upp.

.

När vet vi vem som vunnit?

Vanligtvis står det klart på valnatten men för fyra år sedan var det mycket jämnt. Då drog rösträkningen ut i flera dagar.

.

Vad händer efter valet?

Den 17 december röstar elektorerna i delstatshuvudstäderna.

Den 6 januari räknas och certifieras dessa av kongressen i Washington DC. Då utses valsegraren formellt.

Den 20 januari installeras USA:s nästa president för en fyraårsperiod i Vita huset.

Tina Magnergård Bjers/TT