USA:S EKONOMI

Klas Eklund: Då kan USA:s skuldberg trigga en global kris – räntorna större än försvaret

Elefanten i rummet, den amerikanska statsskulden, fortsätter att växa i snabb takt och bara räntan på lånet är nu högre än landets militärutgifter. Ändå verkar ingen av presidentkandidaterna vara intresserade av att vända utvecklingen. ”Ju längre man skjuter upp åtgärderna, desto större blir risken”, säger ekonomen och författaren Klas Eklund.

Den växande amerikanska statsskulden är ett välkänt problem som diskuterats så pass länge att det blivit en form av ”vargen kommer”-saga.

Men även om vargen ännu inte nått byn har hotet knappast försvunnit. I stället har skulden bara fortsatt öka och totalt uppgår den i nuläget till hisnande 35 840 miljarder dollar.

Detta är långsiktigt oroande, menar ekonomen och författaren Klas Eklund, strateg på investmentbolaget Dahlgren Capital.

– Statsskulden i USA i dag är ungefär 100 procent av BNP och det är den högsta nivån någonsin bortsett från ett par år under andra världskriget när man lånade till rustning. Men det är den i särklass högsta nivån i fredstid.

– Och om man tittar på kongressens budgetkontor så är deras projektion att vid oförändrad politik så fortsätter skulden att öka i väldigt snabb takt under de kommande 20 åren.

Detta beror på att en väldigt stor andel av utgifterna är fastlagda med långsiktiga regler.

– Det handlar om saker som Medicare och Social Security.

Dessutom kommer räntorna på statsskulden att stiga väldigt snabbt om landet inte på ett eller annat sätt gör något åt utvecklingen, menar han.

Räntan på lånet högre än försvarsutgifterna

Faktum är att den nu är så hög att staten måste betala ungefär 1 000 miljarder dollar per år bara i ränta på lånet.

– Det betyder i sin tur att räntebetalningarna på den amerikanska statsskulden redan är högre än samtliga försvarsutgifter.

Kan man inte säga att den amerikanska ekonomin är på väg in i lyxfällan då?

– Nej, nej. Inte riktigt så men riskerna ökar. USA har ju mycket större handlingsfrihet än vad till exempel ett litet land som Sverige har och det har att göra med att USA fortfarande är världens största ekonomi och dollarn är i särklass den största reservvalutan. USA är ett attraktivt land för oss andra att investera i, köpa aktier i amerikanska bolag, köpa amerikanska statsobligationer och så vidare.

Men det gäller att sätta i gång och adressera problemet och än så länge är det inte så mycket som tyder på en sådan utveckling. Hittills har problemen mest skjutits på framtiden.

– Den senaste som brydde sig om skulden och verkligen lyckades få ner den var Bill Clinton och det var på 90-talet. Men då var den amerikanska statsskulden mycket mindre än den är i dag.

I nästa vecka går amerikanerna till valurnorna och ingen av presidentkandidaterna Donald Trump eller Kamala Harris har visat något intresse för att ta tag i problemet med statsskulden.

– Nu är det förstås en sak vad man säger före valet och vad som faktiskt sker efter, men om man bara tittar på vad som föreslås så ser det ju inte ut som det, säger Klas Eklund.

Trump vill ha skattesänkningar

Donald Trump har snarare talat sig varm för skattesänkningar.

– Han vill sänka bolagsskatten vilket skulle innebära mindre skatteintäkter och ta bort en del skatter på transfereringar, ett antal punktskatter och så vidare. I stället påstår han att han får in en massa pengar i tullhöjningar.

Hur mycket detta skulle hjälpa är dock tveksamt.

– Det är väldigt svårt att veta om de här tullhöjningarna verkligen ger så mycket pengar som han föreslår eftersom vi vet att tullar urholkar tillväxt och ökar kostnaden för hushållen.

Snarare ser det med Trump ut som att underskottet ökar.

– För ett par månader sedan gjordes en sammanställning av kalkyler där konsensus landade i att det sannolika utfallet av alla förslagen innebär att budgetunderskottet skulle öka med 3 000 miljarder dollar under ett antal år framöver.

Vad Harris vill göra är svårare att säga, menar Klas Eklund.

– Hon har varit mindre tydlig och mindre precis i sina förslag. Men det verkar som att hon vill höja bolagsskatten vilket skulle höja intäkterna till staten. Hon säger också att hon vill höja inkomstskatt och förmögenhetsskatt för rika personer och även om det är väldigt svårt att veta var dessa gränser skulle sättas så skulle det sannolikt ge en del intäkter.

Ser inte ut att gå till lånet

Problemet avseende skuldsituationen är dock att dessa pengar då inte ser ut att användas till att betala av på skulden.

– De här skattehöjningarna verkar då användas till olika typer av socialt bistånd till barnfamiljer, husköpare och så vidare.

Dessutom, menar han, verkar det som att hon vill behålla en del av de skattesänkningar som Trump genomförde under sin förra mandatperiod.

– Här landar kalkylen enligt dessa beräkningar någonstans runt 1 500 miljarder dollar i underskott. Med andra ord ungefär hälften så mycket som Trump men det är ändå en ökning och det innebär då naturligtvis att statsskulden i båda dessa fallen skulle öka kraftigt.

– Snabbare än vad kongressens budgetkontors tidigare ganska kraftfulla ökning av statsskulden innebar. Så det finns inget som helst tecken på att det politiska systemet ser några risker eller vill göra något åt budgetunderskottet eller statsskulden i USA.

”Då måste man på olika sätt stoppa den här blödningen med nedskärningar av utgifter eller höjda skatter och det är förstås plågsamt”.

Detta ökar naturligtvis risken, menar han, att obligationsmarknaden förr eller senare slår tillbaka och trycker upp räntorna på amerikanska skulder.

För den som inte har koll på vad obligationsmarknaden är så kan man säga att både företag och staten kan ställa ut så kallade obligationer som är värdepapper där en investerare får ränta på att låna ut pengar.

En vanlig statsobligation i USA är så kallade ”Treasury Bills”. Dessa T-Bills finns med olika löptider från tre månader till 30 år och har en given ränta och utbetalningar som betalas vid olika tillfällen till den som köpt obligationen.

Om den som vill investera i dessa obligationer däremot ser en högre risk i den amerikanska ekonomin eller bedömer att det finns bättre avkastning på andra håll så går räntan på obligationsmarknaden upp.

Detta skulle kunna leda till en ond spiral.

Om vi är lite pessimistiska och utgår från att det här händer förr eller senare, vad händer då?

– Då stiger räntorna som USA får betala. Det betyder att på kort sikt blir budgetproblemen ännu större eftersom utgifterna ökar. De går ju in och spär på statsskulden. Då kommer i praktiken räntekostnaderna att tränga ut viktiga utgifter. Sociala utgifter, försvar och vad det nu kan göra och då kommer det politiska systemet under väldigt högt tryck.

– Då måste man på olika sätt stoppa den här blödningen med nedskärningar av utgifter eller höjda skatter och det är förstås plågsamt. Jag minns hur det var här i Sverige på 90-talet när skulden rusade och tvingade fram stora åtstramningspaket. Vi ser också detta hända i Europa nu där den nya franska regeringen har lagt fram en ganska hård åtstramningsbudget för att sätta broms på den franska statsskulden som är ungefär lika stor som USA:s.

Men vad skulle en sådan här sak betyda för Sverige då? Man brukar ju säga att om USA nyser så får Sverige en förkylning?

– Så länge vi har koll på vår statsskuld, och det har vi eftersom den är väldigt låg, så ska det inte få några stora direkta effekter. Däremot är det klart att världen inklusive Sverige skulle påverkas negativt om USA går in i en ekonomisk kris på grund av en snabbt växande statsskuld och stigande räntekostnader. Det skulle bli ringar på vattnet väldigt snabbt.

Därför tror Klas Eklund att USA delvis kommer att försöka hantera sina utmaningar på andra sätt. Det finns nämligen diverse åtgärder man kan vidta.

Det första och mest uppenbara sättet är förstås att man skär i utgifter och ökar intäkterna. Skattehöjningar i ena änden och besparingar till exempel på välfärd i andra.

– Detta riskerar dock att leda till recession och högre arbetslöshet.

Det andra alternativet är att man helt enkelt försöker reglera bort skulden.

– Den som under senare år köpt mest amerikanska statspapper är ju centralbanken Federal Reserve. De skulle på olika sätt kunna skriva om villkoren för den inhemska skulden för att mildra problemen. Man kan förlänga låneperioden och ge vissa typer av lindrande avbetalningsvillkor. Som en skuldsanering för hushåll eller när företag går in i rekonstruktion.

Det är ett vanligt sätt att hantera för stora skulder, menar han.

– Om staten inte kan betala så kan de ju säga att vi inte kommer inte att ge dig så mycket ränta du vill ha, taskigt grabben men sånt är livet.

Greklands skulder skrevs ned

Det finns många sådana exempel när man fått göra nedskrivningar för att länder inte kan betala. Grekland i efterdyningarna av finanskrisen 2008 är ett bra exempel.

– Då var det mycket problem med den grekiska statsskulden och det ledde till att Grekland var tvungna att bita i det sura äpplet och göra ett rejält åtstramningsprogram men det ledde efter långa förhandlingar också till att de länder som lånat ut pengar i praktiken skrev av en tredjedel av skulden.

Det har också skett genom historien många gånger.

– Det mest dramatiska i Sverige var väl efter Karl XII:s död när de så kallade nödmynten som hade finansierat kriget förklarades mer eller mindre värdelösa. Så alla som hade lånat ut till kungens krig förlorade sina pengar.

– Så illa är dock inte läget i USA. Men att ämnet nedskrivningar över huvud taget kommer upp, om än hypotetiskt, visar att långivarna börjar bli oroliga.

Det tredje alternativet är att man försöker inflatera bort underskottet. Om man tillfälligt accepterar en högre inflation så minskar realvärdet på skulden. Detta är också vanligt genom historien.

– Ta Sverige som exempel. Vi lånade väldigt stora summor till järnvägsutbyggnaden under 1800-talet. När sedan första världskrigets inflation kom så åt det upp skulden så det blev inte så farligt när den sedan skulle betalas tillbaka.

Problemet med inflationsspåret är att det var lättare förr när räntorna var reglerade, menar Klas Eklund.

– Det är betydligt vanskligare i dag när räntorna sätts av marknaden. Om inflationen stiger så stiger också räntorna, så att inflatera bort skulder är mycket svårt och innebär flera stora risker om ekonomin går igenom en period med både hög inflation och höga räntor.

I praktiken tror han att den amerikanska statsskulden kommer att hanteras genom en kombination av alla tre metoder.

– Man kommer antagligen att behöva reglera en del av skulderna och om det är möjligt kan man under en period hålla lite högre inflation för att få ner realvärdet av vissa skulder i alla fall.

Vad betyder allt det här för värdet dollarn då? Borde inte den få en törn om förtroendet för betalningsförmågan minskar?

– Det är svårt att veta. It works boths ways. Om räntor stiger I första led så kan det stärka dollarn och det gör det fortsatt attraktivt att låna ut pengar till USA och sätta pengar där. Men om det skulle gå så långt som till omförhandlingar och så där så är det väl en annan sak. Men nu sitter vi ju förstås bara här och spekulerar och killgissar och det är viktigt att det framgår i din artikel.

– Men det är klart att frågorna kommit upp på dagordningen med tanke på att statsskulden blivit så stor. Redan i dag stiger ju räntorna, om än inte så mycket, delvis på grund av osäkerhet om hur den blivande presidenten kommer att hantera skuldfrågan.

Men den här kombinationen av de tre åtgärderna som du tror på då? När kommer det att inträffa? Är vi två eller tio år bort?

– Vi är nog närmare än tio år bort i alla fall skulle jag tro, men jag vågar inte gissa. Det första som kommer att ske är att långivarna blir missnöjda och kräver högre räntor för att finansiera den amerikanska skulden och då triggas de här mekanismerna som vi pratat om. Skattehöjningar, utgiftsnedskärningar, regleringar och så vidare.

– Nästan alla seriösa ekonomer är ju fullt medvetna om det här och därför så haglar tips och råd samt uppmaningar till Finansdepartementet i USA och till presidentkandidaterna att man måste presentera en trovärdig plan på hur man långsiktigt ska ta sig an problemet.

Klas Eklund hoppas helt enkelt att den som vinner valet, vem det nu blir, också börjar titta på utmaningarna med statsskulden och hur man ska böja ner den. Ju tidigare man börjar, desto mindre blir risken för ekonomisk hårdlandning.

Ser du någon mjuklandning här?

– Ja, mjuklandningen är om man presenterar en trovärdig plan tidigt och börjar följa den långsiktigt. Då ökar ju sannolikheten helt klart att man kommer ur problemen utan vånda men ju längre man skjuter upp åtgärderna, desto större blir risken.