EU:S FRAMTID

Klas Eklund om planen som ska rädda Europa: ”Politiskt omöjlig”

Mario Draghis problembeskrivning är korrekt men hans lösningar lämnar mer att önska. Det menar toppekonomen Klas Eklund. ”Han kan ju inte rimligen själv tro att allt det här kommer att bli verklighet”, säger han om Draghis förslag för att vända utvecklingen.

Europas konkurrenskraft halkar efter på område efter område och det är hög tid att vända utvecklingen. Det menar Italiens förre premiärminister Mario Draghi som tidigare i höstas lade fram sin vid det här laget välkända rapport om Europas konkurrenskraft.

Rapporten var också ett av ämnena som avhandlades på konferensen Fossilfri konkurrenskraft 2024, som nyligen arrangerades av initiativet Fossilfritt Sverige. Toppekonomen Klas Eklund, chefsstrateg på Dahlgren Capital och tidigare chefsekonom för SEB, samt Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv, var inbjudna för att diskutera Draghis slutsatser och förslag.

Produktiviteten i fokus

De konstaterade att Mario Draghi förvisso målar upp en mörk bild av Europas konkurrenskraft och framtid, men att den bilden också är korrekt. Klas Eklund och Anna Stellinger håller med Mario Draghi om att det krävs satsningar för att vända utvecklingen, och de uppskattar att han trycker på vikten av ökad produktivitet, men de ställer sig också skeptiska till flera av Mario Draghis förslag på lösningar.

Klas Eklund anser att förslagen är både omfattande och djärva, varför han landar i slutsatsen att det åtgärdspaket som ligger på bordet är ”politiskt omöjligt” att genomföra. Han pekar bland annat på att Mario Draghi vill se ett investeringspaket värt 800 miljarder euro årligen, vilket enligt Eklund är lika stort som tre Mashallplaner och på en helt annan nivå än något Europa tidigare skådat.

– Det här är politiskt omöjligt i alla fall som paketet ser ut. För att det ska gå igenom krävs till exempel att man överger konsensusbeslutsprincipen i Europa och i stället fattar beslut med majoritetsbeslut, vilket vi vet att ett antal länder kommer att motsätta sig. Det krävs att man börjar låna på europeisk nivå, alltså att EU ska ge ut egna obligationer, vilket den tyske finansministern sa blankt nej till två timmar efter att rapporten var publicerad, säger Klas Eklund.

– Draghi kan ju inte rimligen själv tro att allt det här kommer att bli verklighet utan jag uppfattar det som att han ”is pushing the limit” för att få igenom så mycket som möjligt.

En politisk vision

Klas Eklund och Anna Stellinger tolkar båda det som att Mario Draghis rapport snarare är att se som en slags politisk vision för Europa. Klas Eklund menar att den kan ses som ett sätt att öka EU-kommissionens makt och Anna Stellinger påpekar att den dessutom beställdes av Ursula Von der Leyen, som ju blev omvald till kommissionens ordförande innan rapporten presenterades. Kort därpå utsåg hon de nya kommissionärerna och i början av nästa år kommer kommissionens arbetsprogram.

– Jag är helt säker på att det både i de nya kommissionärernas uppdragsbrev och i kommissionens arbetsprogram kommer att finnas stora bitar direkt hämtade från Draghi. Kommer de bitar som är omöjliga med då? Nej. Man kan se det som att Draghi har serverat ett smörgåsbord till Ursula Von der Leyen och kommissionen. Vissa delar kommer att flyga och bli verklighet, säger Anna Stellinger.

13 000 nya lagar i EU och 3 000 i USA

Hon hade gärna sett att Mario Draghi i sina förslag på åtgärder hade lagt ett ännu större fokus på ökad frihandel, att stärka den inre marknaden och på att minska regelbördan för företag i Europa.

– Sedan 2019 har EU beslutat om 13 000 nya lagar och regler, USA har beslutat om 3 000. Vi har hamnat i ett regelkrångel. Vi gillar regler men de ska ju vara bra och enkla och följa, säger hon, och fortsätter:

– Om vi tar bort de hinder vi redan känner till så är det procentpunkter av BNP som vi skulle vinna. Här finns jättestora produktivitetsvinster att göra.

”De bästa forskningsinstitutionerna finns inte längre i Europa.”

Men det är inte bara byråkratin som gör att Europa tappar i konkurrenskraft. Snarare ”tusen olika saker”, som Klas Eklund uttrycker det.

– Den högre utbildningen och forskningen släpar efter i Europa jämfört med framför allt USA men i växande utsträckning också Kina. De bästa forskningsinstitutionerna finns inte längre i Europa, säger han som exempel.

Europa skulle också må bra av en bättre fungerande kapitalmarknad, som hade frigjort privat kapital till nya investeringar. Ett område där Sverige ligger långt fram jämfört med många andra länder i EU, menar Klas Eklund och Anna Stellinger.

Miljarder ”plottras bort”

De håller med Draghi om att det utöver en stark inre marknad också behövs ett bättre samarbete mellan medlemsstaterna. Klas Eklund lyfter att Mario Draghi efterfrågar stora projekt på europeisk nivå eftersom nationella planer riskerar att bli alldeles för små med följden att miljarder ”plottras bort” på en massa olika saker. De europeiska länderna, till och med de största som Tyskland och Frankrike, är helt enkelt för små för att själva kunna utmana globala jättar som USA och Kina.

– Det är uppfriskande att höra någon såga hela det subventionssystem som finns i dag. Men samtidigt undrar man hur det här nya kraftfulla systemet som prioriterar rätt, vem som ska styra det. Det är klart att det finns en risk att ett sådant här jätteprogram om det skulle bli verklighet också kan plottra sönder, det tror jag är den stora risken, säger Klas Eklund.

På många sätt har Europa ägnat de senaste åren till att reagera på vad som händer i andra delar av världen snarare än att själv sätta en agenda, menar Anna Stellinger. Hon anser att EU inte ska kopiera vare sig USA eller Kina utan fokusera på att hitta en egen väg till ökad konkurrenskraft.

– Jag tror att Sverige har en viktig roll i att fortsätta hålla riktningen. Den gröna omställningen och konkurrenskraften måste gå hand i hand. Den gör det redan delvis och här är företagen absolut ledande och avgörande.

”Ett starkt, växande och konkurrenskraftigt Europa är vår största trygghet i en skakig omvärld.”

Duon avrundar sitt samtal på Fossilfritt Sverige 2024 med att konstatera att EU har flera utmaningar att hantera samtidigt. På något sätt ska konkurrenskraften öka samtidigt som Europa ska lyckas med klimatomställningen och ovanpå det garantera säkerheten i ett geopolitiskt ansträngt läge.

Men för att klara de två sistnämnda punkterna är det just den första som är nyckeln, menar Anna Stellinger.

– Ett starkt, växande och konkurrenskraftigt Europa är vår största trygghet i en skakig omvärld. Vi kan inte försvara oss eller bygga den kapacitet som vi behöver om vi inte samtidigt växer ekonomiskt, skapar jobb och blickar utåt.