TYSKLANDS EKONOMI

Tysk recession nära – här är mångmiljardsmällen som kan slå mot Sverige

Regeringskris, politisk turbulens och ekonomiskt kaos. Snart kan det vara dags för nästa dråpslag mot Tyskland. "Ett handelskrig mellan USA och Europa skulle kunna innebära en förlust på upp till 180 miljarder euro för den tyska ekonomin", säger Tysk-svenska handelskammarens vd Ralph-Georg Tischer i en exklusiv intervju med TN.

Ett havererat energisystem, en haltande ekonomi och nu även en kollapsad regering. Krisrapporterna från Tyskland har duggat tätt den senaste tiden. Trading Economics har vid flera tillfällen rankat läget i Tysklands tillverkningsindustri som sämst i globala jämförelser och bland andra Ifo-institutet i München har på sistone rapporterat om både minskad orderingång och sviktande anställningssiffror.

Nu visar nya siffror från just Ifo-institutet att den negativa trenden har fått fäste även i de tyska bolagens syn på framtiden. I oktober landade institutets index “The Ifo Export Expectations” på minus 6,7, vilket kan jämföras med minus 6,5 i september. Allra dystrast uppges läget vara inom fordon- och metallindustrin.

”Tyskland som produktionsland anses vara för dyrt i jämförelse med andra platser.”

Besvärlig statistik inte minst för oss i Sverige, som har Tyskland som vår största exportmarknad och på så sätt är beroende av en stark tysk ekonomi. Men också för Tyskland själva, som precis som Sverige är kraftigt beroende av export.

Men siffrorna kommer knappast som någon överraskning, menar Tysk-svenska handelskammarens vd Ralph-Georg Tischer.

– Den globaliserade ekonomin håller på att omformas med många nya och redan etablerade konkurrenter på de internationella marknaderna. Detta samtidigt som vi har utmanande innovationssprång, såsom övergången från förbränningsmotorn till elektromobilitet. Produkterna måste tillverkas i linje med marknadens krav, och detta på en plats som i Tyskland, som i allt högre grad förlorar sin internationella konkurrenskraft, säger han till TN.

– Problemen är kända, det är ingen brist på insikt. Tyskland som produktionsland anses vara för dyrt i jämförelse med andra platser, med för höga energipriser och för höga skatter och avgifter. De byråkratiska trösklarna är höga.

Näringslivet: Regeringens kollaps ”en befrielse”

Ralph-Georg Tischer hänvisar till siffror från Tyska industriförbundet, BDI, som visar att nästan 20 procent av landets industriproduktion äventyras på grund av saker som höga energipriser, skatter och avgifter.

– Om enbart energipriserna är tre till fem gånger högre än hos relevanta konkurrenter är detta en känd faktor som påverkar ekonomin som helhet, inte bara den tillverkande industrin utan även den lokala bagaren eller hantverkaren.

Vad krävs för att den tyska exporten ska öka igen?

– Det krävs en politisk lösning för att komma till rätta med de strukturella problemen. Detta kan snart bli verklighet om det hålls nyval i Tyskland, nu planerat till den 23 februari. Var investeringar hamnar beror till stor del på platsens internationella konkurrenskraft.

Den tyska regeringskrisen uppstod direkt efter det amerikanska valet i samband med förbundskanslern Olaf Scholz (SPD) avskedade sin finansminister Christian Lindner (FDP), varpå hela hans parti lämnade regeringen. Den så kallade Ampelkoalitionen (trafikljuskoalitionen på svenska, reds. anmärkning) med ett rött, ett grönt och ett gult parti hade därmed fallit. Sedan dess leder Olaf Scholz en minoritetsregering bestående av sitt eget parti och Allians 90/De gröna.

Den 16 december kommer han att ställas inför en förtroendeomröstning och om hans regering fälls blir det alltså nyval i Tyskland den 23 februari nästa år.

Hur tror du att den politiska situationen i Tyskland kommer att påverka det tyska näringslivet framåt?

– När det gäller näringspolitiken ses slutet på trafikljuskoalitionen av många som en befrielse. Det tyska aktieindexet tog ett skutt uppåt och redan på förhand fanns det en hel del röster som förklarade att slutet på trafikljuskoalitionens självblockad var en förutsättning för ekonomisk återhämtning. Alla lovar en ekonomisk vändning, vilket den avskedade finansministern Lindner nyligen krävde.

– Med tanke på blandningen av uppdämda strukturella problem och olika politiska lösningskoncept är det i slutändan upp till väljarna att avgöra om detta kommer att ske i händelse av ett nyval. Näringslivet väntar i alla fall på positiva signaler för den tyska marknaden.

Behov av forskning för hundratals miljarder euro

Enligt Ralph-Georg Tischer arbetar totalt 830 000 personer i billandet Tyskland antingen direkt inom fordonsindustrin eller för fordonskomponentleverantörer. 70 procent av de jobben är kopplade till export och tre fjärdedelar av alla bilar exporteras, förklarar han.

– Vad som kommer att finnas kvar i Tyskland om tio år beror i hög grad på om det kan byggas konkurrenskraftiga bilar där även i framtiden. Detta kräver massiva investeringar. Enligt branschens uppskattningar skulle man räknat bara under de kommande fyra åren behöva investera cirka 280 miljarder euro i forskning och utveckling, nya drivsystem, digitalisering och 130 miljarder euro i ombyggnad av anläggningar. Dessa pengar faller inte från himlen, eller skulle också kunna användas på annat håll.

Det har pratats om en kris i tysk ekonomi under en tid nu, hur är stämningen bland de tyska exportörerna? Många av dem är ju medlemmar i Tysk-svenska handelskammaren.

– Stämningsläget bland de tyska exportföretagen fortsatte att försämras under oktober, visar aktuella undersökningar. Företagen drar för närvarande inte nytta av den positiva ekonomiska utvecklingen i andra länder, som exempelvis Sverige. Framför allt industriföretagen förväntar sig en nedgång i utlandsaffärerna, med fordons- och metallindustrin i spetsen. Och även om den negativa stämningen inte genomsyrar alla branscher verkar den försämrade konkurrenskraften vara en av orsakerna till de tröga exportaffärerna. Vilket för oss tillbaka till lokaliseringsfaktorerna, det måste finnas en gynnsam miljö att driva företag i. Mot denna bakgrund är det inte förvånande att Tyskland just nu befinner sig på randen till recession.

”Vad som kommer att finnas kvar i Tyskland om tio år beror i hög grad på om det kan byggas konkurrenskraftiga bilar där även i framtiden.”

Utöver Tysklands egen politiska situation, måste de tyska företagen förstås också förhålla sig till den globala politiken. Sedan Donald Trump vann presidentvalet i USA väntar världen på att se vad det blir av de handelshinder som han aviserade inför valet.

Då pratade han om tullar på kinesiska varor med upp till 60 procent och på europeiska varor på mellan 10 och 20 procent. Om de planerna blir verklighet kommer det att märkas av i Tyskland, som har USA som ett av sina absolut största exportländer, menar Ralph-Georg Tischer.

Drabbas även av tullar mot Kina

Han berättar att Kiel Institute for the World Economy (IfW Kiel) nu talar om ”det ekonomiskt svåraste ögonblicket i Förbundsrepubliken Tysklands historia”, eftersom ”den interna strukturkrisen nu förvärras av massiva utrikeshandels- och säkerhetspolitiska utmaningar som ingen förberett sig på”.

– Förra året sålde Tyskland varor och tjänster till ett värde av 200 miljarder euro till USA. Cirka sju procent av det tyska förädlingsvärdet går till USA. Den hotande importtullen skulle göra tyska varor betydligt dyrare än sina amerikanska motsvarigheter och skulle därför främst skada industriföretag inom fordons-, kemi- och maskinindustrin, som ännu inte har återhämtat sig från den senaste tidens energi- och pandemikriser. Den 60-procentiga tull som Trump har hotat att införa på import från Kina skulle också ha en indirekt inverkan. Det beror på att den tyska ekonomin exporterar många primärprodukter till Kina, som sedan skickas till USA efter vidareförädling. Med handelshindret för leveranser från Kina krymper också försäljningsmöjligheterna för den tyska industrin, säger Ralph-Georg Tischer.

Som TN tidigare har berättat är EU i färd med att utarbeta en motstrategi med motsvarande tullhöjningar i den händelse att Donald Trump gör verklighet av sina aviserade planer. Enligt Ralph-Georg Tischer har det tyska ekonomiska institutet IW i Köln beräknat hur det skulle påverka den tyska ekonomin.

– Ett handelskrig mellan USA och Europa skulle kunna innebära en förlust på upp till 180 miljarder euro för den tyska ekonomin under den fyraåriga mandatperioden. Tysklands BNP skulle därmed vara 1,5 procent lägre i slutet av republikanernas mandatperiod, sammanfattar han.

”Hoppet står till i en massiv förstärkning av Europa konkurrenskraft.”

Frihandel ger tillväxt och välstånd, konstaterar Ralph-Georg Tischer.

– Tyvärr är det inte säkert att denna grundprincip kommer att bestå för evigt. USA:s rivalitet med Kina och de avkylda relationerna med Ryssland innebär att den globala handlingsramen för näringslivet blir allt snävare. Den gamla ordningen är på väg bort. Detta måste vi också anpassa oss till i de bilaterala relationerna, säger han och avslutar:

– Hoppet står till i en massiv förstärkning av Europa konkurrenskraft och insikten om att den europeiska inre marknaden fortfarande kommer att generera många innovations- och entreprenörsmöjligheter - inte minst tack vare sin storlek och globala betydelse. Märkbara insatser för att förbättra företagens konkurrenskraft i EU är därmed den bästa vägen framåt. Och det finns också en outnyttjad potential på den inre marknaden i sig. EU:s medlemsländer är och förblir våra viktigaste handelspartner. Det är grannsämjan som räknas.