TYSKLANDS EKONOMI

Tyskarna historiskt uppgivna – så djup kan krisen bli: ”Frustrerande”

Tyska krisen går in i en ny fas och konsumenterna har inte varit så här deppiga på 25 år, visar nya siffror. Det talas om en ny strukturkris. "Arbetsmarknaden här har varit väldigt bra i mer än 15 års tid och många arbetstillfällen har skapats under de här åren, men nu är den tiden över och det har människor insett", säger Michael Grömling, ekonomiprofessor vid IW-institutet i Köln.

De dystra rubrikerna om Tysklands ekonomiska utveckling har duggat tätt den senaste tiden. Landets livsviktiga industri dras med svåra utmaningar samtidigt som landet dras med oförutsägbara energipriser och ovanpå det ett politiskt kaos.

Nu har den dämpade stämningen även spridit sig till Tysklands konsumenter – och det med råge. Enligt IW-institutet i Köln (Institut der deutschen Wrtschaft) som i sin tur samlat in data från Gesellschaft für Konsumforschung (GfK) – Tysklands största marknadsundersökningsinstitut – så är klimatet bland de tyska konsumenterna på rekordlåga nivåer sett till de senaste 25 åren.

”Vår ekonomi är industribaserad och det vi ser just nu är inte bara en cyklisk chock utan det är en strukturell förändring.”

Michael Grömling är professor vid IW-institutet, där han också ansvarar för avdelningen för makroekonomi och konjunktur. Han flaggar för att siffrorna med största sannolikhet är något överdrivna, vilket han kopplar till en hög nivå av osäkerhet hos både företag och konsumenter. Men att konsumenterna är pessimistiska råder det inga tvivel om, anser han.

– Den geopolitiska situationen har medfört en osäkerhet om både omvärldsläget och säkerheten, men också eftersom den påverkar priserna, inte minst på energipriserna. Det är helt nytt för människor att behöva vara rädda för att inte veta om det kommer att finnas tillräckligt med gas och elektricitet, säger han till TN.

– Så inte att undra på att människor är förvirrade och har en hög nivå av osäkerhet. Sen handlar det också om hur vi tänker på och pratar om förändringen i vår ekonomi. Vår ekonomi är industribaserad och det vi ser just nu är inte bara en cyklisk chock utan det är en strukturell förändring. Människor kommer fortfarande ihåg de strukturella förändringar vi haft förut, som den omfattande strukturförändringen i Östtyskland i början av 90-talet, och omstruktureringen som ägde rum i Västtyskland på 80-talet. Många människor har de upplevelserna färskt i minnet och det kan vara en anledning till den deprimerande stämningen.

Av GfK:s graf att döma är Tysklands konsumentindex fortfarande långt ifrån noll och ännu längre från någon form av tillväxt. Det är en allvarlig situation som dock har förbättrats något på senare tid, enligt Michael Grömling, som lyfter fram att inflationen har gått ner och att löneökningar har kompenserat för det inkomstbortfall som inflationen orsakade.

– När vi ekonomer diskuterar situationen konstaterar vi att okej, inflationen har gått ner, allt är bra. Men jag antar – och det här har jag också diskuterat med andra ekonomer i EU de senaste veckorna – att människor främst ser den nuvarande nivån. Priserna har ökat och man kanske inte alltid inser att lönerna också har gjort det.

Priserna uppfattas som höga

Hur siffror tolkas och vilka siffror man fokuserar på kan alltså spela en stor roll.

– Jag hör hela tiden att människor tycker att allt är så dyrt. Man ser den här ankareffekten på priserna. Det vill säga själva prisnivån och inte inflationstakten, som ju visar på utvecklingen sedan året före.

Michael Grömling drar paralleller till Donald Trumps vinst i det amerikanska presidentvalet. Enligt bedömare berodde Trumps framgångar bland annat på att han lyckades använda inflationen till sin fördel – och det trots att inflationen har sjunkit.

– Det är kanske det vi ser i konsumenternas stämning här också. Människor ser priser som de uppfattar som höga och övertygas inte av de låga inflationssiffrorna.

Och känslan av att inte veta vad som väntar runt hörnet får konsumenterna att hålla tillbaka, menar Michael Grömling.

– Alla har inte studerat ekonomi. För oss ekonomer är det här lätt att förstå, men vi måste vara försiktiga och ha empati för att inse vilka känslor ”vanliga” människor har. Det handlar mycket om uppfattning.

Flera tyska arbetsplatser, inte minst inom bilindustrin, har på senare tid meddelat att de har för avsikt att säga upp personal. Volkswagen har exempelvis planer på att stänga flera fabriker, vilket skulle innebära att tiotusentals anställda i Tyskland förlorar sina jobb, och Fords europeiska huvudkontor i Köln har aviserat att de ska kapa 3 000 tjänster de kommande åren.

Nyheter av det slaget sätter sig enligt Michael Grömling direkt i allmänhetens medvetande.

– Sett till att vi har 46 miljoner människor som arbetar i Tyskland så är ju inte 3 000 tjänster någon hög siffra. Men här handlar det om flera nyheter om nedskärningar i kemikalieindustrin och bilindustrin med anledning av de här strukturella förändringarna. Arbetsmarknaden här har varit väldigt bra i mer än 15 års tid och många arbetstillfällen har skapats under de här åren, men nu är den tiden över och det har människor insett.

Bättre stämning i tidigare kriser

De senaste 25 åren har Tyskland precis som andra länder gått igenom en rad kriser. I början av 00-talet inföll det som i Tyskland går under namnet ”Strukturkrise”. Den krisen hade flera orsaker, som höga oljepriser, IT-bubblan som sprack och inte minst terrorattackerna mot USA den 11 september 2001. Händelserna innebar ett hårt slag mot världshandeln, vilket fick negativa konsekvenser inte minst för ett exportberoende land som Tyskland.

– Och Tysklands svar på det var felaktigt för på den tiden hade vi samma problem med konkurrenskraften som vi har i dag. Det är därför vi kallar det ”Strukturkrise”. Den drevs på av externa händelser men orsakade en strukturell kris i vår ekonomi. Och den krisen varade till 2005, så vi hade en lång period av stagnation.

Efter den krisen följde finanskrisen 2008, coronakrisen 2020 och så småningom även krisen som följde av att Ryssland invaderade Ukraina. Och även om Michael Grömling alltså tycker att siffrorna i GfK-grafen bör tas med en nypa salt – så är det tydligt att konsumenternas inställning är mer reserverad nu än den var vid någon av de tidigare kriserna.

”För att göra en lång historia kort så vet vi inte ens vilken regering vi kommer att ha nästa år.”

Så vad krävs för att tyskarna ska våga öppna sina plånböcker igen? Michael Grömlings svar är att det måste till förbättringar i den geopolitiska situationen, både sett till kriget i Ukraina och kopplat till den protektionism som just nu brer ut sig i världen.

– Om det inte sker några förbättringar i den övergripande situationen så kommer vi inte att se några förbättringar i Tyskland heller, säger han, och fortsätter:

– Det betyder förstås inte att vi inte kan göra någonting för att förbättra vår konkurrenskraft, men det är lätt att säga. Det handlar om en mängd saker som växelkurser, energipriserna, kostnaden för arbetskraft. Och det är inga saker man kan ändra direkt. Utan det har med skatter att göra och för att göra en lång historia kort så vet vi inte ens vilken regering vi kommer att ha nästa år.

Tysklands regering med Olaf Scholz i spetsen kollapsade i november efter att Scholz avskedat landets finansminister Christian Lindner. I februari går landet till val för att välja en ny regering. Samtidigt har en liknande situation uppstått i Frankrike, där premiärministern Michel Barnier och hans regering nyligen föll efter en misstroendeomröstning.

Europas politiska kaos är ytterligare en ”geopolitisk situation” som den tyska ekonomin tvingas hantera, konstaterar Michael Grömling.

– Det är frustrerande, det är det verkligen, säger han.

Och även om utvecklingen börjar gå i en mer stabil riktning så kommer det att ta tid innan de tyska konsumenterna vågar lita på utvecklingen och får upp det ekonomiska självförtroendet på nytt, tror Michael Grömling

– Nej, jag tror inte att det kommer att ske någon direkt kickstart. Det här tar tid att vända.