EU:S FRAMTID
Norska näringslivstoppen: Relationen till EU blir allt viktigare
Den inre marknaden är avgörande för det norska näringslivet, men att stå utanför EU skapar utmaningar. ”Det är extra viktigt för oss att vara på plats i Bryssel och påverka”, säger Anne Margrethe Lund, chef för den internationella avdelningen på den norska arbetsgivarorganisationen NHO.
– Trots att vi inte är medlemmar i EU så måste vi vara på plats i Bryssel för att påverka.
Det säger Anne Margrethe Lund som är chef för den internationella avdelningen på den norska arbetsgivarorganisationen Næringslivets Hovedorganisaison (NHO). NHO har cirka 30 000 medlemsföretag och är därmed den största aktören på arbetsgivarsidan i Norge. Anne Margrethe Lund konstaterar att även om Norge inte är medlem i unionen så är allt som sker i EU helt avgörande för det norska näringslivet. Det är framförallt tack vare EES-avtalet, som ger företagen tillgång till den inre marknaden.
– Norge måste implementera mycket av EU:s lagstiftning och den inre marknaden är den absolut viktigaste internationella marknaden för det norska näringslivet, säger hon.
Anne Margrethe Lund, chef för internationella avdelningen på NHO, betonar vikten av norsk närvaro i Bryssel.
NHO:s medlemsföretag påverkas starkt av EU, trots att Norge inte är medlem i unionen.
Det norsk-svenska samarbetet har varit avgörande, bland annat i frågor som coronavaccineringen.
Brister i kunskap om EU och EES-avtalet utgör en utmaning för Norge.
– Eftersom Norge inte har egna parlamentariker, vi har inga norrmän i kommissionen eller i institutionerna så blir det extra viktigt för oss som näringslivsorganisation att vara på plats i Bryssel och påverka.
”Det finns alltid en risk att vi hamnar utanför”.
Hon berättar att arbetet i Bryssel till stor del handlar om att följa lagstiftningsprocesserna och rapportera tillbaka till det norska huvudkontoret. Dessutom arbetar organisationen aktivt med BusinessEurope, en europeisk paraplyorganisation för europeiska näringslivsorganisationer. Bland BusinessEuropes medlemmar finns bland annat Svenskt Näringsliv och tyska BDI. Hon menar att det finns utmaningar med att vara beroende av den inre marknaden men samtidigt inte vara med i EU.
– Vi ser att EU och den inre marknaden utvecklar sig nu i ett ganska raskt tempo och eftersom vi inte är med i beslutsprocesserna finns det alltid en risk att vi hamnar utanför.
– Vi har en annan politisk process vilket innebär att det tar ganska lång tid att implementera regelverk från EU-nivå i den norska lagstiftningen. Därför har vi nu en ganska stor backlog av regelverk som vi egentligen skulle ha implementerat redan. Det gör också att norska företag inte alltid har lika konkurrensvillkor, även om vi egentligen ska ha det.
Organisationens lobbyarbete handlar bland annat om att ha kontakt med relevanta parlamentariker och boka in möten med kommissionen, berättar hon.
– Vi har också ett väldigt bra samarbete med den norska fackföreningen LO. Både här i Bryssel och hemma. Vi samarbetar inom alltifrån näringspolitik till arbetsmarknadsfrågor.
– Vi blir starkare när vi har en gemensam röst och vi försöker bygga ett starkt ’Team Norway’ tillsammans med facken men även myndigheter och politiker. Det är viktigt att vara med tidigt i processen och påverka så mycket som vi kan.
”Vi måste arbeta för en närmare och mer integrerad relation med EU”.
Dessutom har det norsk-svenska samarbetet visat sig vara värdefullt vid flera tillfällen. Bland annat var det inte självklart att Norge skulle få ta del av EU:s upphandling av coronavacciner, men tack vare Sverige fick grannlandet tillgång till vacciner. Något som även ledde till att Sveriges tidigare vaccinsamordnare Richard Bergström tilldelades utmärkelsen kommendör av den Kungliga norska förtjänstorden.
– Hade det inte varit för Bergström och Sverige hade vi fått vänta längre på vaccin. Det hade varit en mycket svår situation om Europa hade fått vaccin medan Norge stod utanför, konstaterade den norska hälsoministern Ingvild Kjerkol i ett pressmeddelande då.
Även om den norska befolkningen och näringslivet påverkas till stor del av EU:s lagstiftning är intresset för ett EU-medlemskap fortfarande ljummet bland de norska väljarna. Enligt en undersökning som Opinion gjorde för Altinget i augusti 2024 skulle 30 procent av norrmännen röstat ja till norskt EU-medlemskap om det hade blivit en omröstning i dag, samtidigt skulle 56 procent rösta nej.
– Oavsett så tycker jag att det är viktigt att vi i Norge börjar att diskutera mer om vad som händer i EU. Vi måste kunna se över hur vi ska främja våra intressen och positionerar oss rätt. Detta blir alltmer viktigt i och med den ökade geopolitiska osäkerheten som vi nu ser.
Det norska näringslivet är tydliga med att Europa är vår viktigaste marknad och närmsta allierade, konstaterar Anne Margrethe Lund.
– Vi måste arbeta för en närmare och mer integrerad relation med EU som tillvaratar norska intressen. I en värld präglad av oroligheter blir relationen till EU allt viktigare.
– Oavsett så finns det inget tvivel om att när vi inte är med i EU så måste vi göra vad vi kan för att påverka de processer som påverkar den inre marknaden och såklart även det norska näringslivet.
I våras gick endast 53 procent av Sveriges röstberättigade för att rösta i Europaparlamentsvalet, vilket går att jämföra med riksdagsvalet 2022 där valdeltagandet för hela riket låg på 84 procent. Även när det gäller Norge så finns det en stor okunskap och ointresse kring EES-avtalen och EU, menar hon.
– Det är väldigt tydligt att det är för låg kunskapsnivå om både EU och EES-avtalet men även EU som helhet. Bland annat så saknas det undervisning om EES-avtalet och EU i skolorna.
Hon hänvisar även till tidigare undersökningar som visar att norska samhällslärare tycker att EU-frågor är ett av de svåraste ämnena att undervisa i.
– NHO har i flera år haft ett projekt där vi anlitar studenter, som till exempel studerar Europastudier på universitetet, för att ha föredrag på olika skolor om just EES och även EU. Detta med syftet att öka kunskapen bland de norska eleverna.
En av de största utmaningarna för de norska företagen framöver är kompetensförsörjningen. I en undersökning bland NHO:s medlemsföretag uppger sex av tio att de har svårt att få tag på rätt kompetens.
– Kompetensförsörjningen är en utmaning för i princip alla norska företag. Norska företag har tidigare haft en del anställda från EU-länder, men efter coronapandemin har många inte kommit tillbaka. Det kombinerat med en svag norsk krona har gjort att det blivit mindre attraktivt att arbeta i Norge.
”Vi vill bevara den nordiska arbetsmarknadsmodellen”.
Under den förra mandatperioden satsade EU stort på den europeiska gröna given, vilket är ett paket med politiska initiativ som ska bana väg för en grön omställning i EU. Den kommande mandatperiodens fokus kommer bland annat att vara säkerhet och konkurrenskraft. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har i sina så kallade mission letters lyft in att de allra flesta kommissionärerna ska jobba med ”simplification”. En av kommissionärerna, Valdis Dombrovskis har också fått ett övergripande ansvar för implementering och förenkling. Även om Norge inte är med i EU så måste även norska företag implementera en stor del av EU-lagstiftningen.
– Det handlar alltså om all ny lagstiftning inom bland annat arbetsmarknadspolitiken och inre marknadspolitik, säger Anne Margrethe Lund.
– Den ökande regelbördan är en utmaning för norska företag. Och eftersom all ny lagstiftning inte har implementerats ännu i Norge så vet vi heller inte omfattningen ännu.
Hon konstaterar att den globala konkurrenskraften kommer att bli avgörande framöver.
– Det är klart att också norska företag ser vad som händer i till exempel USA, med deras statsstöd i form av IRA, när de ska göra nya investeringar.
– Det är lika viktigt för oss att öka Europas konkurrenskraft. Det kanske till och med är ännu viktigare för oss, då vi inte är helt på insidan av EU.
Under de senaste åren har EU även tagit stora steg framåt vad gäller arbetsmarknadspolitiken, bland annat i form av EU-direktiven om lönetransparens samt minimilöner. Detta har fått stor kritik av bland annat arbetsmarknadens parter i Sverige som menar att arbetsmarknadsfrågor hanteras bäst nationellt.
– Vi ser en trend med mer lagstiftning från EU när det gäller just arbetsmarknadspolitiken. Där har vi helt samma linje som Sverige då vi också vill bevara den nordiska arbetsmarknadsmodellen och inte ha för många EU-regleringar på arbetsmarknadsområdet.
Precis som Sverige så var Storbritannien en av Norges närmaste allierade inom EU innan de valde att lämna unionen.
– Vi identifierar oss mycket med de länder som är för den inre marknaden. Vi har ett gott samarbete med bland annat de nordiska och de baltiska länderna.
– Sverige är en av våra absolut viktigaste handelspartners och vi är väldigt nära Sverige. Vi delar nästan samma språk och vi har en ganska lik kultur och liknande system.