KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Det våras för kärnkraft i EU – ”En tydlig svängning”

Allt fler vårtecken syns nu för kärnkraften i EU. Efter en lång tid med frostigt motstånd börjar anhängarna få överhanden. Det kan betyda lättare tillgång till EU-pengar och regler som gör privata investeringar mer attraktiva.

Förändringen har först skett inrikespolitiskt i flera EU-länder. Detta får sedan konsekvenser när ministrar och parlamentariker träffas i EU för att fatta gemensamma beslut.

Fortfarande bestämmer givetvis varje EU-land helt själv vilka energislag som ska användas, sin egen energimix.

I och med valet i juni i fjol blev Europaparlamentet mer positivt inställt till kärnkraft, bedömer Jörgen Warborn, som är ledamot i parlamentet för Moderaterna. Kärnkraft är delvis en höger-vänsterfråga, och särskilt ytterhögern gick framåt i valet, säger han till Tidningen Näringslivet.

– Det skedde förändringar redan under förra mandatperioden. Den kraften kommer bara att förstärkas, säger han.

En osäkerhetsfaktor är dock att EU-skeptiska ledamöter på ytterkanterna inte är så pålitliga kring hur de röstar, om de röstar alls.

Tysk vår

Jörgen Warborn uppfattar också en mer positiv syn bland tyska kristdemokrater, som dominerar parlamentets största partigrupp EPP, där M och KD ingår.

– När jag lyssnar på mina tyska kollegor individuellt låter det som en tydlig svängning. Man försvarar inte längre benhårt beslutet att lägga ner kärnkraften. Jag tror att det kommer att påverka oss framöver.

Många energibeslut kommer att passera i Europaparlamentet under den femåriga mandatperioden. Under de fem år som gick fanns exempel på finansiering av forskning och en diskussion om standardisering av små modulära reaktorer, säger Jörgen Warborn.

Kärnkraftsindustrins branschorganisation Nuclear Europe i Bryssel har noterat nyorienteringen i många EU-länder.

– Vi har definitivt sett en stor förändring i hur allmänheten och i slutändan hur beslutsfattare ser på kärnkraft, säger Jessica Johnson, kommunikationsdirektör på Nuclear Europe, till TN.

– Redan innan Ukrainakriget bröt ut började vissa EU-länder se en energikris som bubblade under ytan.

EU-länder svänger

Hon räknar upp kursförändringarna. Grekland var tidigare en kraftig motståndare. Nu diskuterar Grekland med Bulgarien om att medfinansiera ny kärnkraft i grannlandet, som också ska leverera el till Grekland.

Tidigare skeptiska Italien och Belgien öppnar för små modulära reaktorer. Och Danmark, som länge kämpade för att stänga Barsebäck, har nu tillsatt en parlamentarisk kommitté för att titta på egen kärnkraft, säger Jessica Johnson.

”Man försvarar inte längre benhårt beslutet att lägga ner kärnkraften. Jag tror att det kommer att påverka oss framöver.”

Förändringen sker också inom partier. Gröna förbundet i Finland ändrade sitt partiprogram till att i princip stödja byggande av ny kärnkraft eftersom partiet nu ser klimatförändringen som den största utmaningen.

– Inom de gröna i Europa är det delvis en generationsfråga. Många gröna partier växte fram ur miljö- och fredsrörelsen på 1970-talet, säger Jessica Johnson.

Under åtskilliga år har långdragna diplomatiska strider utkämpats mellan motståndare och anhängare bland regeringarnas representanter i ministerrådet. Tyskland och Frankrike har stått i spetsen för varsitt läger. Kärnkraftsmotståndare har stoppat EU-pengar till minsta stöd för kärnkraft. Pengarna kommer ju delvis från deras bidrag till EU-budgeten, resonerar de. Lagförslag har kört fast i månad efter månad om kärnkraft ska nämnas överhuvudtaget i en enda mening.

Bara en övergångslösning?

Anhängarna förklarar att de förespråkar teknikneutralitet. Kärnkraft ska jämställas med förnybara energikällor i en fossilfri, grön omställning där ett av målen är att göra Europa oberoende av rysk energi. Sedan får varje land fritt välja sin teknik.

Motståndarna hävdar att kärnkraft inte är ett hållbart energislag som inte kan jämställas med förnybart.

Kompromissen har hittills varit att kärnkraft bara ses som en övergångslösning i EU:s klassificeringssystem, taxonomin. Det betyder solnedgångsklausuler. Ett projekt för att förlänga livslängden på ett kärnkraftverk kan bara klassas som grönt om ansökan lämnas in före 2040. För att bygga en ny reaktor måste ansökan komma före 2045.

”Vi har definitivt sett en stor förändring i hur allmänheten och i slutändan hur beslutsfattare ser på kärnkraft.”

En mängd möjligheter till EU-finansiering är stängda för kärnkraft. Dit hör fonder för forskning, utveckling, innovation, utbildning med mera. Men borde inte Europas kärnkraft få stöd för att göra sig mer självständig från Ryssland, undrar Jessica Johnson. Visst är det stora beroendet av ryskt kärnbränsle ett problem, men då borde väl EU:s taxonomi tillåta hjälp för att öka kapaciteten för framställning av kärnbränsle i EU, säger hon.

Kärnkraft får heller inga lån från Europeiska investeringsbanken. Visserligen förbjuder inte EIB:s regler uttryckligen lån till kärnkraft. Men det är EU-länderna som styr i sin egen låneinstitution. Och precis som i ministerrådet har motstånd från delar av styrelsen hittills gjort ansökningar utsiktslösa.

Mer neutral EU-kommission

I början av förra mandatperioden styrde vice ordförande för klimat Frans Timmermans EU-kommissionen mot en negativ inställning till kärnkraft. Sedan han avgick har kommissionen rört sig mot att vara mer neutral. Under den innevarande mandatperioden ska kommissionen lägga viktiga lagförslag om grön industriomställning och energisäkerhet. Draghi-rapportens betoning på att Europa måste sänka sina energipriser mot nivåerna i USA och Kina väntas öka öppenheten för kärnkraft.

I ministerrådet vägs rösterna efter ländernas storlek. Beslut fattas oftast med kvalificerad majoritet. De hårdaste motståndarna är Tyskland (under nuvarande regeringen), Spanien (dito), Österrike (mest högljudd) och Luxemburg. Men det spelar stor roll att Italien, Belgien och troligen Grekland har bytt till kärnkraftssidan.

Allians för kärnkraft

Tolv EU-länder, bland dem Sverige, har bildat en allians för att främja kärnkraft inom EU. Där har Italien och Belgien nu observatörsstatus.

Betyder det att dödläget bryts? Har kärnkraftssidan nu kvalificerad majoritet? Så långt har våren inte riktigt kommit.

– Det beror helt på vilket förslag det handlar om. Det skulle också kunna bli två minoriteter som är tillräckligt stora för att stoppa den andra sidans förslag, säger Jessica Johnson.

Europeiska kärnkraftsalliansen består av Bulgarien, Finland, Frankrike, Kroatien, Nederländerna, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Sverige, Tjeckien och Ungern.