KRIGET I UKRAINA

Varningen: Då kan EU sätta in tullar mot Ukraina – ”Mycket står på spel”

Samtidigt som EU protesterar högljutt mot USA:s tullpolitik finns det länder i EU som ställer sig tveksamma till att förlänga tullfriheten med Ukraina. Just nu finns det inte ens något förslag på bordet. ”Att stötta Ukraina är inte bara att ta på sig knappar och hålla fina högtidstal”, säger Karin Karlsbro, EU-parlamentets rapportör i frågor som rör handel med Ukraina, till TN.

EU och Ukraina har i många år haft ett så kallat associationsavtal, som innebär ett nära samarbete mellan parterna. Men när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion mot Ukraina fördjupades det handelsekonomiska samarbetet mellan EU och Ukraina ytterligare. Nu råder i princip tullfrihet mellan Ukraina och EU:s inre marknad och så har situationen sett ut i stort sett sedan kriget startade.

– Om man ska gå tillbaka lite så är det ju Ukrainas och det ukrainska folkets vilja att närma sig EU som kriget egentligen handlar om. Putin accepterade inte att Ukraina gick in i det här associationsavtalet och ville genomföra det. Ukraina har genomfört en revolution, avsatt en president och utkämpar nu ett krig för att bli en del av den europeiska demokratiska familjen, säger den svenska EU-parlamentarikern Karin Karlsbro (L) till TN.

Karin Karlsbro är vice ordförande i Europaparlamentets utskott för internationell handel. Hon har också rollen som Europaparlamentets rapportör, vilket kan jämföras med en chefsförhandlare, för ekonomiskt stöd och handel med Ukraina. Själv uppskattar hon att hon just nu lägger 90 procent av sitt arbete på det området.

– Det här fungerar som en ekonomisk livlina för Ukraina. Kriget har slagit vansinnigt hårt mot ekonomin och BNP har sjunkit, så man jobbar för att upprätthålla resiliensen i ekonomin. Klappar ekonomin ihop så är det också en säkerhetsfråga för kan inte Ukraina försvara sig.

Avtalet om tullättnader mellan EU och Ukraina gäller ett år i taget. Det nuvarande avtalet löper ut den 5 juni i år.

– Förra året, när vi på våren skulle ta ställning till att förlänga avtalet, så tänkte jag att det här är en lätt match. En enkel business, att det här ska bara förlängas. Men då var det så att krafter mobiliserades i Europaparlamentet och i medlemsländerna för att försämra handelsmöjligheterna.

”Avvaktar och famlar”

Protesterna gällde i första hand Ukrainas jordbruksexport, som en del menade ryckte undan mattan för EU:s jordbrukare.

– Då ville man införa olika barriärer för att göra det svårare för de ukrainska produkterna att komma in. Nu står vi inför samma situation igen.

Protesterna är enligt Karin Karlsbro tydligast från Polen och andra länder vid EU:s östra gräns. Samtidigt krävs det stöd från både kommissionen, rådet och parlamentet för att en fortsatt tullfrihet gentemot Ukraina ska bli verklighet.

– Nu ska man ju säga att vi ändå lyckades förra året. Det blev en lösning om än inte riktigt så bra som jag önskade. För vi såg hur framför allt den europeiska högen slog sig samman och försämrade det här. Men med det sagt så fortsatte vi att ha mycket generösa handelsvillkor.

”Är det så att vi inte får på plats ett nytt avtal, då slår det tillbaka och blir tullar som det var före kriget. Och det är ju jättedåligt för Ukraina.”

Men trots att det alltså bara återstår knappt två månader till det nuvarande avtalet löper ut så har EU-kommissionen fortfarande inte presenterat något förslag om att förlänga det.

Vad beror det på, tror du?

– Jag skulle säga att man avvaktar och famlar på grund av olika inrikespolitiska förhållanden i de här medlemsländerna, eftersom det här är så politiskt och hänger ihop med så mycket annat. Men klockan tickar. Och är det så att vi inte får på plats ett nytt avtal, då slår det tillbaka och blir tullar som det var före kriget. Och det är ju jättedåligt för Ukraina.

Karin Karlsbro menar att frågan är politiskt känslig, bland annat eftersom det snart är presidentval i Polen.

– Man ser de här stora protesterna med bönder i gränsområdena som protesterar mot importen av billiga ukrainska produkter som de menar påverkar priset och förutsättningarna för redan hårt pressade jordbrukare.

Desinformation från Ryssland

Forskning från bland annat Ukraina och Tyskland har dock visat att den bilden är felaktig, menar Karin Karlsbro. Tvärtom visar undersökningar att de ukrainska produkterna inte har påverkat prisnivåerna på något signifikant sätt.

– Det här späds på av ett narrativ som kommer direkt från Moskva för att underminera den här exportmöjligheten. Ryssland tjänar ju på att man klipper av den här livlinan till Ukraina.

– Om man inte får de här generösa handelsvillkoren och både upprätthåller jordbruket i sig och gör att man får inkomster, så är det ju ett sätt att långsamt strypa landets ekonomi. Och det skulle vara en historisk spark på smalbenen. Så det är mycket som står på spel.

Utöver jordbruket har även stålindustrin varit föremål för handel mellan parterna. Kring den delen pågår nu ett separat arbete som ska hanteras av parlamentet.

”Från Ukraina är man också väldigt angelägen om att få besked om hur EU tänker.”

Men vad gäller jordbruket finns det i EU vad Karin Karlsbro kallar ”en annan politisk dynamik”.

Vad säger Frankrike? De brukar ju ha starka åsikter vad gäller just jordbrukspolitik.

– Ja, det återstår att se för läget är ju helt annorlunda nu. Med tanke på USA:s agerande mot både EU och Ukraina. Men jag ser bara en väg framåt och det är att det här kommer att lösa sig. Men det är en något krokigare väg än vad det skulle behöva vara.

Har ni fått någon indikation på när kommissionen kan komma med ett förslag?

– Det borde verkligen ligga på vårt bord nu, precis som för ståldelen. Jag har tagit upp det och påtalat det senast nu i veckan med kommissionär Maroš Šefčovič (som ansvarar för handel och ekonomisk säkerhet, reds. anm). Man är mycket väl medveten om det. Och från Ukraina är man också väldigt angelägen om att få besked om hur EU tänker.

”Om man vacklar vid minsta indikation eller påstående om att det skulle konkurrera med EU:s ekonomiska aktörer, då är viljan att stödja Ukraina oroväckande svag.”

Karin Karlsbro menar att parlamentet och EU måste ta täten och visa vägen i samarbetet med Ukraina.

– Att stötta Ukraina är inte bara att ta på sig knappar och hålla fina högtidstal. Det här är det som gör skillnad på riktigt. För utan en ekonomisk stabilitet, utan inkomster, så rycker man undan förutsättningarna för Ukraina att finansiera sitt försvar, säger hon, och fortsätter:

– Om man vacklar vid minsta indikation eller påstående om att det skulle konkurrera med EU:s ekonomiska aktörer, då är viljan att stödja Ukraina oroväckande svag. Men som sagt, det sprids bilder av hur det ukrainska jordbruket påverkar EU som inte är sanna. Så det förs ett krig i Europa där Ukraina slåss militärt för att försvara sig men det pågår också ett desinformationskrig som är väldigt viktigt att vinna. För att annars kan konsekvensen bli väldigt olyckliga beslut.

Är det inte lite anmärkningsvärt att EU står så enade i kritiken mot USA:s tullar samtidigt som vi inte lika enkelt kan enas om att fortsätta med tullfrihet gentemot Ukraina?

– Jag tror man ska hålla det helt separat för det är två helt olika saker. I handelspolitiken är det ju ett ständigt tragglande med att komma överens. Som frihandelsvän driver man på i alla sammanhang om att vi ska ha fler partners, fler frihandelsavtal, fler samarbeten för att få bort handelshinder. Det är någonting som pågår i långa förhandlingar. Ibland går det fortare, ibland tar det längre tid. Men det är normal handelspolitik, det är så man jobbar.

– Men det vi ser i USA, det är inte normal handelspolitik. Det är någonting helt annat. Och därför ska vi inte koppla ihop de här sakerna. För det förminskar det som vi ser sker i USA. Jag tror att konturerna nu börjar bli tydligare kring vad det är Donald Trump faktiskt gör. Att det finns en ambition att skapa en annan världsordning som bygger på en maktbaserad världsordning i stället för en regelbaserad.

Ryssland får betala

Handeln med Ukraina är som Karin Karlsbro ser det en viktig del av EU:s totala stöd till landet. Dels rör det sig om mycket pengar, dels är det en form av stöd som inte behöver finansieras av europeiska skattebetalare, påpekar hon.

Men hon tycker också att det är viktigt att EU fortsätter att stötta Ukraina på andra sätt. Sedan en tid tillbaka används exempelvis avkastningen från frysta ryska tillgångar för att hjälpa Ukraina och så sent som i mars skickade EU över en miljard euro från de pengarna.

– Man kan säga att Ryssland nu betalar för den förstörelse som man har ställt till med. Och nästa steg är att ta tillgångarna som sådana, det är drygt 200 miljarder euro som finns i EU. Och det är viktigt att man gör det. För skulle sanktionerna av olika anledningar börja lättas upp från något håll så blir de här pengarna mindre säkra, avslutar Karin Karlsbro.