EU:S FRAMTID

Exklusivt: Sveriges kommissionär om EU:s största utmaning – ”Vi vet vad vi måste göra”

Med ansvar för både miljö och konkurrenskraftig cirkulär ekonomi är det bråda dagar för EU-kommissionären Jessika Roswall. I en exklusiv intervju med TN ger hon sin syn på de mest aktuella frågorna i EU och vad som händer när Sveriges och EU:s intressen krockar. "Vi är lika mycket medlemmar som Tyskland och Frankrike", säger hon.

Det har varit fem minst sagt turbulenta månader sedan Sveriges nya EU-kommissionär Jessika Roswall godkändes av EU-parlamentet. Konkurrenskraften har klättrat till toppen av EU:s agenda och presidentskiftet i USA har fört med sig både börskaos och ett historiskt skifte i synen på Europas försvar och säkerhet, för att nämna några exempel.

Jessika Roswall, som är kommissionär för miljö, vattenresiliens och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi, befinner sig i centrum av den snabba utvecklingen.

– Jag skulle säga att kommissionen alltid har haft en miljökommissionär. Det som är nytt och som gör mig väldigt glad är att den kopplas ihop med en tillväxtdel, det vill säga den konkurrenskraftiga cirkulära ekonomin, säger hon till TN.

”Vi vet ju att pengar inte ramlar ner från himlen utan vi behöver ha ett starkt ekonomiskt Europa.”

Något annat som är nytt är att det över huvud taget finns en kommissionär som har ett uttalat ansvar för vattenfrågor på det sätt som Jessika Roswall nu har. Hon menar att frågan består av två delar. Dels kopplat till konkurrenskraften eftersom brist på vatten innebär problem för både jordbrukssektorn och industrin, dels kopplat till det geopolitiska läget och beredskapen.

– Det är väldigt mycket i min portfölj som jag är väldigt glad över. I synnerhet i den svåra tid som vi lever i så är det väldigt många delar som är avgörande för att vi ska klara av att vara resilienta och samtidigt också konkurrenskraftiga. För som jag alltid brukar återkomma till, ska vi klara av allt det här så måste vi också ha konkurrenskraft. EU måste liksom steppa upp där för att vi ska kunna vara starka. Både för att kunna tillsätta de pengar vi behöver till säkerhet och klimatomställning och så vidare, men också för att vara starka i världen.

Sedan den nya kommissionen tillträdde har konkurrenskraftsfrågan hamnat i fokus på ett annat sätt än tidigare. Utöver att både Enrico Letta och Mario Draghi presenterat omfattande rapporter på området, har temat konkurrenskraft även dykt upp i Ursula Von der Leyens arbetsbrev till kommissionen och i form av en så kallad konkurrenskraftskompass. Kompassen samlar flera initiativ för ökad tillväxt, som till exempel satsningar på forskning och mer frihandel.

– Vi politiker är ibland ganska duktiga på att jobba i stuprör. Men det funkar inte särskilt väl när det gäller både konkurrenskraften, för den hänger ihop med väldigt många olika delar som innovationer, forskning och utveckling, utbildning och arbetskraft. Och vi vet ju att pengar inte ramlar ner från himlen utan vi behöver ha ett starkt ekonomiskt Europa. Men sen hänger det också ihop med miljödelarna.

Ingår i kommissionens gröna kluster

Eftersom många frågor är tätt sammankopplade har EU-kommissionen ett arbetssätt som går ut på att kommissionärer samarbetar i så kallade kluster. Jessika Roswall ingår i det som kallas det gröna klustret. Där ingår även Teresa Ribera från Spanien, som ansvarar för en ”ren, rättvis och konkurrenskraftig” omställning, Dan Jørgensen från Danmark som är kommissionär för energi- och bostadsfrågor och Nederländernas Wopke Hoekstra som har klimat, netto-noll och ren tillväxt i sin portfölj.

De fyra ses regelbundet och förbereder vissa frågor och förslag tillsammans. Samtidigt har Jessika Roswall nära samarbeten även med andra kollegor, förklarar hon, och tar som exempel upp Luxemburgs Christophe Hansen som är ansvarig för jordbruk, och Stéphane Séjourné från Frankrike, som i sin roll som kommissionär för industristrategi ansvarar bland annat för frågor som rör kemikalielagstiftning.

– Jag skulle säga att den här kommissionen - rätt eller fel, jag tycker rätt - är väldigt ihopsnörade i ett spindelnät som gör att vi måste jobba tillsammans. Och jag tror att det är det rätta sättet. Med det sagt, en sak som jag tycker är viktig är att vi också har ett nära samarbete med andra intressenter, som till exempel jordbrukare eller aktörer från industrin. Det är väldigt mycket tryck på att vi ska ha en dialog. Det känner jag och det tycker jag bara är positivt.

För Jessika Roswall är konkurrenskraftsfrågan knappast ny. Hon berättar att den var i fokus redan under det senaste svenska EU-ordförandeskapet, när hon hade rollen som EU-minister.

– Vi såg ju och har sett under en längre tid att EU har halkat efter på så många olika områden, vilket ju är dåligt för Europa för vi behöver som sagt ha tillväxt och då kan inte halka efter.

”Vi är alla överens om våra klimatmål och miljömål men vägen dit behöver bli lite mer flexibel.”

Jessika Roswall anser dock att EU nu är på väg i rätt riktning. Hon pekar på att både Letta och Draghi ser den gröna given – som delar av EU:s klimatåtgärder har kommit att kallas – som en väg till ökad konkurrenskraft. Klimatomställningen lyfts för övrigt också fram i konkurrenskraftskompassen som en viktig väg framåt.

Samtidigt har den administrativa bördan blivit för tung, konstaterar hon.

– Vi får kritik för att det är för mycket regler som är för komplexa. Vissa hänger inte ihop. Och rapporteringsbördan är väldigt betungande så därför har kommissionen det som uppdrag. Var och en av oss har ett uppdrag att minska rapporteringsbördan med 25 procent för större företag och 35 procent för SME-företag.

Hittills har EU fattat beslut om två så kallade omnibus-paket med regelförenklingar, och fler kommer det att bli.

– Vi har lyssnat på kritiken och nu försöker vi se till att underlätta. Vi är alla överens om våra klimatmål och miljömål men vägen dit behöver bli lite mer flexibel.

– Diagnosen är klar. Uppdraget är också ganska klart. Det kommer inte att vara lätt för det, så är det ju. Men vi vet vad vi måste göra och jag försöker dels jobba med mina kollegor, dels med det jag kan göra. För det är klart att det finns många regler inom miljöområdet som upplevs som betungande.

Men ökad konkurrenskraft handlar inte bara om regelförenkling utan även om andra saker, som exempelvis en starkare inre marknad i EU. Utöver att undanröja diverse handelshinder anser Jessika Roswall att den inre marknaden behöver bli mer cirkulär. I dag finns det till exempel ingen gemensam marknad för avfall, påpekar hon.

– Men jag tycker samtidigt att Europa har en massa fantastiska saker. Vi har fantastiska företag som jobbar mot mindre utsläpp och som också ser det som en konkurrenskraftig fördel.

– Ibland tycker jag att vi är lite för snabba med att klaga. Vi ska också se på våra styrkor och det är där vi ska bygga och försöka se möjligheterna. Det är där jag försöker vara.

”Vi har ju minskat våra utsläpp i Europa och Sverige samtidigt som vi har ökat tillväxten.”

Som en del av omnibus-paketen beslutade EU-parlamentet nyligen att flytta fram införandet av hållbarhetsregelverken CSRD och CSDDD just i syfte att minska regelbördan för europeiska företag.

Men partierna i parlamentet står en bra bit ifrån varandra i frågan. Medan en del anser att regelverkens utformning är ett hinder för både tillväxt och omställning, anser andra att regelverken är nödvändiga för klimatet och att de dessutom utgör en konkurrensfördel för Europa.

– I Sverige vet vi att det är ingen motsättning mellan att ha höga klimatmål, höga miljömål och att samtidigt vara konkurrenskraftiga. Vi har ju minskat våra utsläpp i Europa och Sverige samtidigt som vi har ökat tillväxten.

– Men regler är också viktiga, det säger ju ofta företagen. Man vill ha en jämn spelplan. Ska vi ha en marknad som fungerar så behöver vi också ha regler och förutsägbarhet för att företag ska vilja och våga investera i nya tekniker. Så det kan inte bara vara ena, det måste vara både och.

EU-kommissionärer har i uppdrag att företräda hela EU och inte bara det land som hon eller han kommer från. När den allmänna uppfattningen i EU i en viss fråga krockar med åsikter i kommissionärens hemland gäller det alltså att fokusera på helheten.

”Det här samarbetet är 27 medlemsstater och vi har olika förutsättningar.”

En aktuell fråga rör skogen, där Sverige tillsammans med framför allt Finland har en uppfattning som sticker ut bland EU-länderna. Medan många länder har uppfattningen att skogen ska lämnas ifred och användas som en kolsänka, driver Sverige linjen att det måste vara möjligt med ett ansvarsfullt skogsbruk.

– Jag tycker att vi har blivit mycket bättre på det, men Sverige måste fortfarande bli bättre på att vara aktiva i de olika EU-institutionerna när ett lagförslag förhandlas fram och vara med mycket tidigare i processen.

– Vi i Sverige behöver ju förklara att så här brukar vi vår skog. Och vi måste också ha förståelse för hur andra ser på saker och ting. Det här samarbetet är 27 medlemsstater och vi har olika förutsättningar. Ibland behöver vi lagstiftning som tar hänsyn till det och ibland behöver vi lagstiftning som gör den inre marknaden rättvis.

Kunskaper om skogsbruk – en styrka

Jessika Roswall trycker på vikten av dialog mellan kommissionen och medlemsstaterna, och menar att det trots allt finns en poäng i att skogsfrågan tangerar just hennes område.

– Jag tycker att det är en styrka för mig att ha ett ansvar för skogen. Jag har ändå stor kunskap med mig in i den här rollen med hur svensk skogsindustri och skogsbruk fungerar. Det ser jag som en styrka. Jag ser också en stor styrka i det som jag tycker är en av de saker vi ska vara stolta över i Europa och som vi ska bygga på och satsa på.

– Men jag har ju ett uppdrag nu som kommissionär att se till att alla medlemsstater följer de regler som vi har fattat beslut om. Det innebär att jag kommer att se till att även Sverige gör det.

”Vi svenskar pratar fortfarande om ”de i EU” eller ”de i Bryssel” och det tycker inte jag att andra gör på samma sätt.”

Oavsett om det gäller skogen, försvaret, regelförenklingen, arbetsmarknaden eller något annat område så tycker Jessika Roswall att Sverige måste komma ihåg att hålla oss framme och vara aktiva i diskussionerna på EU-nivå. Det ligger i vårt intresse av både ekonomiska och säkerhetskritiska skäl, konstaterar hon.

– Det är väl min kritik framför allt att vi svenskar fortfarande pratar om ”de i EU” eller ”de i Bryssel” och det tycker inte jag att andra gör på samma sätt. Vi är lika mycket medlemmar som Tyskland och Frankrike, brukar jag säga.

När hennes tid som kommissionär är över hoppas Jessika Roswall på att ha bidragit till flera viktiga förändringar både inom de områden som ingår i hennes portfölj och på ett ännu bredare plan. Hon pekar bland annat ut säkerhetsfrågorna som avgörande under de närmsta åren.

– Jag hoppas verkligen att vi kommer att se fred i Ukraina på Ukrainas villkor, rättvisa villkor. Och förhoppningsvis ser vi resultat i att vi får både ökad konkurrenskraft och förstärkt cirkularitet i ekonomin, samtidigt som vi också kan återställa naturen så att den är hållbar för våra barnbarn och de som kommer efter dem. Vad vi fattar för beslut nu kommer att vara avgörande för kommande generationer. Det tänker jag väldigt mycket på.